krigsförbrytartribunalen i Haag
Skriftlig fråga 2001/02:746 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-15
- Anmäld
- 2002-02-19
- Besvarad
- 2002-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:746
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om krigsförbrytartribunalen i HaagDen 12 februari inleddes rättegången i Haag mot före detta president Slobodan Milosevic. Åtalslistan mot honom är lång. De flesta av åtalspunkterna handlar om brott mot mänskliga rättigheter och folkrätt.
Vid ett flertal tillfällen och sammanhang har jag hävdat att det aldrig kan bli fred på Balkan om inte Slobodan Milosevic, Radovan Karadzic och Radko Mladic ställs inför rätta inför krigsförbrytartribunalen. Vid bl.a. opinionsmötena varje fredag under tre år på Norrmalmstorg för fred på Balkan var det många talare från organisationer och politiska partier som också framförde den uppfattningen.
Samtidigt som rättegången mot Slobodan Milosevic inletts, finns det anledning att undra när de andra två kommer att föras till Haag. Det är inte obekant var de uppehåller sig och det kan inte vara omöjligt att gripa dem. Frågan inställer sig naturligt vad det är som hindrar detta.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påverka olika europeiska och andra instanser för att också Karadzic och Mladic ska gripas och ställas inför krigsförbrytartribunalen i Haag?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:746 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:746 om krigsförbrytartribunalen i Haag
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Viklund har ställt frågan om vilka åtgärder jag avser att vidta för att påverka olika europeiska och andra instanser för att tillse att Radovan Karadzic och Ratko Mladic inställer sig inför internationella krigsförbrytartribunalen (ICTY) i Haag.
Låt mig först understryka att jag instämmer i Margareta Viklunds bedömning att ett fullgott samarbete med krigsförbrytartribunalen är en förutsättning för långsiktig fred och stabilitet i sydöstra Europa. Frågan tas därför upp i alla högnivåkontakter med företrädare för de berörda länderna, bl.a. FR Jugoslaviens president och Republika Srpskas premiärminister, och också vid det möte jag denna vecka har haft med Jugoslaviens federale utrikesminister Goran Svilanovic. Samarbete är också, enligt svensk uppfattning, en förutsättning för dessa länders fortsatta närmande till europeiska strukturer, som t.ex. Europarådet.
När det gäller den konkreta frågan menar vi att huvudansvaret för att gripa och överlämna åtalade krigsförbrytare måste åligga de lokala myndigheterna där de uppehåller sig. Internationella påtryckningar, som t.ex. det villkorade närmandet till europeiska strukturer, har samtidigt ett stort värde. Detta särskilt eftersom frågan om hanteringen av krigsförbrytelser och krigsförbrytare ofta utnyttjas av olika ytterlighetsrörelser i hela regionen för att destabilisera mer demokratiskt sinnade regeringar. En diskussion om hur vi ska gå till väga för att öka trycket i krigsförbrytartribunalsfrågan förs kontinuerligt inom EU.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.