kretsloppsprojekt i Dorotea

Skriftlig fråga 1997/98:706 av Schlaug, Birger (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-05-05
Anmäld
1998-05-11
Besvarad
1998-05-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:706 av Birger Schlaug (mp) till jordbruksministern om kretsloppsprojekt i Dorotea

Dorotea kommun vill, i politisk samstämmighet, utvecklas till en kommun där praktiskt miljötänkande driver utvecklingen. NUTEK har haft i uppdrag att stödja kommunen - ett arbete som avslutades sommaren 1997. I kommunens energikretsloppsvision finns en strategisk plan på hur näringskedjorna kan slutas genom rötning av avfall och bl.a. vallgrödor - det avlopp som kommer till reningsverket är extremt rent eftersom kommunen inte ens har en biltvätt - som ger kommunen såväl tillförsel av biogas som näring till ett utvecklat och breddat jordbruk med bl.a. biobränslen. Projektet är av fullskalekaraktär och av internationellt intresse. Näringsidkare är inkopplade, intresset bland kommunens invånare är stort.

En administrativ tröskel finns emellertid: Det krävs mer animaliegödsel för att processen skall fungera på ett sätt som gör den såväl företagsekonomiskt intressant som ekologiskt optimal (animaliegödsel är, enligt projektunderlaget, nyckeln till hela projektet). Ökad mjölkproduktion är i detta fall det ekonomiskt rimliga - men för det krävs en ökad mjölkkvot. (I dag finns 80-90 kor i kommunen - projektet bygger på en ökning med ca 200 kor.)

Min fråga till jordbruksministern är följande:

Avser jordbruksministern att, för detta utvecklingsprojekt, verka för att mjölkkvoten ökar för det berörda området?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:706 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:706 om kretsloppsprojekt i Dorotea
    Jordbruksminister Annika Åhnberg

Birger Schlaug har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att mjölkkvoten ökar i Dorotea kommun med anledning av det miljöprojekt som pågår där för närvarande.

Regeringen har inom ramen för de lokala investeringsprogrammen avsatt och kommer att avsätta medel för att stimulera projekt som syftar till en ökad cirkulation av växtnäringsämnen mellan stad och land. Det är positivt att Dorotea kommun arbetar för att sluta kretsloppet mellan stad och land, vilket är ett viktigt steg i utvecklingen mot ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Det är min förhoppning att även andra kommuner kan dra nytta av kommunens erfarenheter i framtiden.

I detta projekt kvarstår uppenbarligen ett problem för att processen skall kunna fungera optimalt och det är behovet av ytterligare animaliegödsel. Av allt att döma har man gjort bedömningen att den bästa lösningen vore gödsel från mjölkkor och för att kunna utöka koantalet krävs därför ytterligare mjölkkvot. En så omfattande ökning av mjölkproduktionen som föreslås kan inte enbart motiveras med att det avfall den ger upphov till efterfrågas. Det måste också finnas utrymme för behov av och intresse för en sådan utökning.

Sedan den 1 juni 1997 är kvoterna i Sverige fördelade i två regioner. För närvarande finns ca 20 Mkg mjölkkvoter i den nationella reserven. I 20 § förordningen (1994:1714) om mjölkkvoter m.m. anges att den nationella reserven handhas av Jordbruksverket som prövar frågor om köp, försäljning och annan överföring till eller från reserven. Vid den senaste handelsomgången uppgick kvantiteten till försäljning i mjölkkvotsregion 1 till 13 Mkg samtidigt som en kvantitet om 30 Mkg efterfrågades. I kvotregionen för övriga Sverige var förhållandet det motsatta. Där efterfrågades 54 Mkg kvot och 127 Mkg kvot var till försäljning.

För att få bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på mjölkkvoter ser regeringen för närvarande över möjligheterna att få fram ett flexiblare köp- och säljsystem på administrativ basis.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.