Kravrutiner hos Försäkringskassan
Skriftlig fråga 2007/08:1053 av Axelsson, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-04-09
- Anmäld
- 2008-04-09
- Besvarad
- 2008-04-16
- Svar anmält
- 2008-04-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 april
Fråga
2007/08:1053 Kravrutiner hos Försäkringskassan
av Lennart Axelsson (s)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
En man i Nora har hamnat i kronofogdens register efter att ha missat att betala in en skuld till Försäkringskassan på sammanlagt 8 kronor. Mannen var arbetslös i början av 90-talet och drog då på sig en underhållsskuld. Från årsskiftet fick han en avbetalningsplan på den gamla skulden. Han ska betala 1 704 kronor varje månad. Av misstag betalade han bara 1 700. När nästa faktura kom uppmärksammade han inte att han hade en restskuld på 4 kronor utan kopierade bara den gamla inbetalningstalongen och det var då som hela apparaten satte i gång. Enligt Försäkringskassan har hans kravärende följt rutinerna. Han har begått ett fel och då slår systemet obönhörligt till oavsett storlek på skulden. Marsräkningen är nu betald och även de 8 kronorna men det hjälper inte. Ärendet ligger nu hos kronofogden och kravet är att hela skulden på 36 000 ska betalas. Det är naturligtvis orimligt när vi bygger upp system som inte ger något utrymme för mänskligt hänsynstagande. Det borde vara enkelt att bygga in något varningssystem som slår larm när det handlar om krav på den nivån och att i alla fall separata påminnelser går ut innan ärendet går vidare till kronofogden.
Min fråga till statsrådet Cristina Husmark Persson är om hon är beredd att ta något initiativ för att se till så att Försäkringskassans automatiska kravrutiner inte drabbar människor på detta sätt.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1053 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Svar på fråga
2007/08:1053 Kravrutiner hos Försäkringskassan
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Lennart Axelsson har frågat mig om jag är beredd att ta något initiativ för att se till så att Försäkringskassans kravrutiner inte drabbar människor såsom Lennart Axelsson beskriver det.
Regeringen anser att människor ska ta sitt ansvar samtidigt som det måste finnas utrymme för hänsynstagande. Vidare måste kraven från samhället skärpas om den enskilde inte tar sitt ansvar. Vad gäller återbetalning av underhållsstöd återfinns lagstiftningen bland annat i lagen (1996:1030) om underhållsstöd (USL), Utsökningsbalken (UB) och i indrivningsförordningen.
Alla barn har rätt till båda sina föräldrar. Min och regeringens grundläggande inställning är att föräldrar alltid har ett gemensamt ansvar för sina barns välfärd. Detta gäller oavsett om föräldrarna sammanbor eller inte. Det är också den uppfattning som är lagfäst enligt föräldrabalken.
Vägledande för utformningen av underhållsbidrag och underhållsstöd är barnets försörjning. I första hand är det föräldrarna som har försörjningsansvaret för sina barn. Barnet och barnets behov och kostnader ska vara det primära åtagande för föräldrarna. För en förälder som är underhållsskyldig bör övriga kostnader endast i begränsad utsträckning tillåtas inkräkta på det ekonomiska ansvaret för barnet. För de bidragsskyldiga med de allra lägsta inkomsterna är grundavdraget 100 000 kronor. Det är en subvention från staten av betalningsansvaret för föräldrar med låga inkomster.
En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen om det finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Vid anstånd ackumuleras en skuld till staten som ska återbetalas. Den bidragsskyldige är dock aldrig skyldig att återbetala ett högre månadsbelopp än att han eller hon får behålla vad som behövs för sin egen och familjens underhåll enligt utmätningsreglerna.
Om den bidragsskyldige inte i rätt tid betalar det belopp som beslutats – i enlighet med det inbetalningskort som skickas ut – sänds en betalningsuppmaning vid nästa debitering. Av betalningsuppmaningen framgår att skulden kan lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning om inte betalningen kommer in. Sker ingen inbetalning eller att för litet belopp betalats lämnas hela den uppkomna skulden över till Kronofogdemyndigheten. Detta i enlighet med 29 § USL där det framgår att Försäkringskassan utan dröjsmål ska vidta åtgärder för att driva in fordringarna på underhållsbidrag eller återbetalningsbelopp för utbetalda underhållsstöd om den bidragsskyldige inte fullgör sin betalningsskyldighet.
Försäkringskassan överlämnar fordran för indrivning utan att göra någon bedömning om varför betalning inte skett eller om indrivning är möjlig. Dock har den betalningsskyldige alltid möjlighet att inkomma med en anståndsansökan om personens ekonomiska situationen förändrats så att betalningsförmågan upphört. Under tiden en anståndsansökan behandlas utgår inga nya krav.
När ett ärende överlämnats för indrivning sker registrering i utsökningsregistret hos kronofogdemyndigheten. De uppgifter i registret som är offentliga hämtas in regelbundet av Upplysningscentralen (UC) och andra kreditupplysningsföretag. Uppgifterna lämnas sedan vidare till de företag (banker, kontokortsföretag, affärsidkare etcetera) som är kunder hos kreditupplysningsföretagen. Nämnda företag gör ofta vid låneansökan eller i samband med försäljning på kredit en kreditprövning. Uppgifter i utsökningsregistret finns kvar upp till tre år.
Har en felaktig uppgift om indrivning överförts till utsökningsregistret ska Försäkringskassan underrätta Kronofogdemyndigheten om felaktigheten om en bidragsskyldig begär det. Försäkringskassan ska också underrätta Kronofogdemyndigheten om mer betydande skada eller olägenhet för den bidragsskyldige kan undvikas genom underrättelsen.
Till slut kan jag bara konstatera att dessa regler varit desamma under många år. Systemen slår inte till obönhörligt. Det handlar om en kombination av ömsesidigt ansvarstagande och hänsynstagande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.