Krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel
Skriftlig fråga 2022/23:75 av Lawen Redar (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-11-22
- Överlämnad
- 2022-11-23
- Anmäld
- 2022-11-24
- Svarsdatum
- 2022-11-30
- Sista svarsdatum
- 2022-11-30
- Besvarad
- 2022-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Den tidigare, socialdemokratiskt ledda, regeringen lämnade över propositionen 2021/22:242 En förstärkt spelreglering till riksdagen i syfte att stänga ute olicensierat spel från den svenska spelmarknaden, införa ett förbud mot att främja olovligt spel, utöka reklamförbud för olicensierat spel samt införa åtgärder för att minska skadeverkningarna av spel om pengar, bland annat genom ett justerat krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel.
Riksdagens kulturutskott har, efter den nytillträdda högerkonservativa regeringen, en annan sammansättning, och den nya majoriteten M, SD, KD och L föreslår nu att riksdagen ska säga nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. Detta talar emot allt vad M, KD och SD har utlovat vad gäller att begränsa skadeverkningarna av spelreklam. Mot detta har vi socialdemokrater reserverat oss.
I 15 kap. spellagen finns särskilda bestämmelser om marknadsföring av spel. Av 1 § framgår bland annat att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av spel till konsumenter. För att avgöra om en marknadsföringsåtgärd är måttfull måste en helhetsbedömning göras. Vi socialdemokrater menar att avgörande för bedömningen bör vara hur marknadsföringen är ägnad att uppfattas av den krets till vilken den riktar sig, det medium som används och det innehåll marknadsföringen har (prop. 2017/18:220 s. 163, 164 och 328).
En utgångspunkt vid bedömningen är att bild och text ska ge en saklig, balanserad och vederhäftig presentation av den marknadsförda spelformen. Kommersiella budskap ska begränsas till relevanta fakta rörande spelet, presenterade i så saklig form som möjligt och utan ovidkommande inslag. Marknadsföringen ska inte framställa spel som något socialt attraktivt eller antyda att spel bidrar till social framgång. Inte heller ska det finnas antydningar om att spel kan vara ett alternativ till arbete, en lösning på finansiella problem eller en form av finansiell investering. Vidare ska budskapens utformning, samt deras färg, bild, typografi, layout etcetera, bedömas utifrån kravet på måttfullhet.
Det innebär att varken direktmarknadsföring eller utomhusreklam som sådan är oförenlig med kravet på måttfullhet, utan det får göras en helhetsbedömning. För att uppfylla kravet på måttfullhet ska marknadsföringen inte heller vara påträngande (prop. 2016/17:8 s. 46). Vägledning för bedömningen finns bland annat i Konsumentverkets praxis och allmänna råd, i Europeiska kommissionens rekommendation 2014/478/EU av den 14 juli 2014 om principer för att skydda konsumenter och spelare i samband med onlinespeltjänster och för att förhindra att underåriga spelar onlinespel om pengar samt i branschorganisationernas riktlinjer för marknadsföring.
Som ett exempel på vad som kan anses strida mot måttfullhetskravet kan nämnas marknadsföring som förmedlar bilden av att spel är riskfritt eller liknande om så inte är fallet. Det får också anses strida mot kravet på måttfull marknadsföring att exempelvis ange att ett erbjudande är gratis, om det krävs att spelaren själv måste satsa pengar eller göra någon annan motprestation, till exempel lämna person- eller kontaktuppgifter, för att kunna ta del av det (prop. 2017/18:220 s. 164 och 328).
Resonemanget i propositionen är av yttersta vikt för att kunna reglera måttfullheten genom en helhetsbedömning. Men nu säger M, SD, KD och L nej till detta.
Vi socialdemokrater menar att det finns all anledning att ta oron för att marknadsföringen har en stark påverkan på bland annat barn och ungdomar på allvar. Marknadsföringen av spel riskerar dessutom att påverka personer med spelproblem negativt och kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för både den enskilde och hans eller hennes närstående. Vi förordar därför på samma sätt som propositionens förslag ett justerat krav på måttfullhet. Den närmare innebörden av måttfullhetskravet bör även fortsättningsvis utvecklas genom praxis.
Mot bakgrund av hur Kristdemokraterna uttryckt sig angående skydd av konsumenter mot spelreklamens negativa inverkan är det förvånansvärt att man nu inte vill införa krav på måttfullhet vid marknadsföring.
Jag vill därför fråga socialminister Jakob Forssmed:
Har ministern för avsikt att i lagtext motverka aggressiv spelreklam, t.ex. genom ett justerat krav på måttfullhet, för att minska risken för spelberoende och om inte, varför?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:75 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2022/23:75 av Lawen Redar (S)
Krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel
Lawen Redar har frågat socialministern om han har för avsikt att i lagtext motverka aggressiv spelreklam, t.ex. genom ett justerat krav på måttfullhet, för att minska risken för spelberoende och om inte varför. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Riksdagen har den 23 november 2022 avslagit den tidigare regeringens förslag om ett justerat måttfullhetskrav. Det finns inte något pågående arbete med att se över marknadsföringsreglerna för spel om pengar.
Problemspelande är något som drabbar många och som även innebär konsekvenser för anhöriga. Det är därför viktigt med en politik för att minska de negativa konsekvenserna av spel. För att upprätthålla en hög kanalisering till ansvarsfulla, tillförlitliga och kontrollerbara aktörer är det samtidigt viktigt att sådana spelbolag har möjlighet att marknadsföra sina produkter. Mot denna bakgrund, och eftersom praxis på området fortfarande utvecklas, är det i dagsläget inte lämpligt att genomföra några ändringar på marknadsföringsområdet för spel.
Stockholm den 30 november 2022
Niklas Wykman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.