Krav på kontanthantering

Skriftlig fråga 2021/22:1860 av Mikael Eskilandersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-08-11
Överlämnad
2022-08-11
Besvarad
2022-08-25
Sista svarsdatum
2022-08-25
Svarsdatum
2022-08-25
Anmäld
2022-09-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Max Elger (S)

 

Krav på kontanthantering är en högaktuell fråga. Detta av flera skäl: krig, andra kriser och cyberattacker, samt sårbara gruppers behov.

Kontanthanteringen minskar. Digitala betallösningar förenklar för många, men det drabbar också negativt, inte minst den äldre generationen och personer med funktionsvariationer. Utvecklingen med digitala lösningar är positiv, men får inte ske på bekostnad av nödvändigheter. Det är inte alla som i alla lägen kan hantera digitala betallösningar.

Cyberattacker är ett stort hot mot svenska företag. Riskerna är inte desto mindre i orostider med pågående krig i närområdet. Rapportering visar att säkerhetsrutiner inte hinner med i utvecklingen. Det har nyligen förekommit att butiker drabbats av hackning och måste pausa försäljningen eftersom betalsystemen inte fungerat. Detta är samhällsfarligt och försätter medborgare i besvärligt läge.

En utredning pågår, Betalningsutredningen, med uppdrag att kartlägga betalningsmarknadens utveckling och analysera statens framtida roll på betalningsmarknaden. Men kontantfrågan är för viktig i nuläget för människor i samhället, för att endast hänvisning till en utredning ska göras. Regeringsföreträdare behöver besvara frågan om hur man ställer sig till ett krav på kontanthantering.

Riksbanken, Svensk handel och Europeiska centralbanken har uttryckt vikten av kontanter för att samhället ska fungera. I Danmark och Norge finns allmän kontantplikt. Vi i Sverigedemokraterna menar att med vissa undantag ska en kontantplikt för livsnödvändig konsumtion som omfattar livsmedelsbutiker, apotek och bränslestationer, finnas.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Max Elger:

Vilket svar har statsrådet på vad regeringen kommer att göra för att förstärka den nationella kontanthanteringen, vid sidan av eventuell hänvisning till att det pågår en utredning om statens roll på betalmarknaden?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1860 besvarad av Statsrådet Max Elger (S)

Fi2022/ 02367 Finansdepartementet Finansmarknadsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1860 av Mikael Eskilandersson (SD)
Krav på kontanthantering

Mikael Eskilandersson har frågat mig vad regeringen kommer att göra för att förstärka den nationella kontanthanteringen.

Kontantanvändningen har minskat i Sverige under en lång tid. Allt fler betalar med debet- eller kreditkort och digitala betalningslösningar. Samtidigt har fler och fler näringsidkare slutat att acceptera kontanta betalningar. Detta gäller särskilt inom hotell- och restaurangbranschen. Inom detaljhandeln accepterar nästan 9 av 10 handlare kontanter, enligt statistik från Svensk Handel, men andelen kontantköp i butik fortsätter att sjunka. Den minskande kontanthanteringen har också lett till en minskad rånrisk och försvårar penningtvätt och finansiering av kriminell verksamhet.

Var och hur sedlar och mynt utgivna av Riksbanken ska kunna användas beror på innebörden av begreppet lagligt betalningsmedel. Huvudregeln är att betalning med dessa betalningsmedel ska accepteras. Från huvudregeln kan enligt praxis göras undantag i författning och i de flesta avtalsförhållanden. Betalningsutredningen ska ta ställning till om innebörden av uttrycket lagligt betalningsmedel bör förändras i förhållande till i dag.

Regeringens mål är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det är viktigt att konsumenter, företag och föreningar har tillgång till en effektiv och säker kontanthantering oavsett var i landet de bor eller är verksamma. Därför genomfördes det krav på de största bankerna att upprätthålla en lägsta nivå på tillgången till kontanttjänster i hela landet som den eniga parlamentariska Riksbankskommittén föreslog. Därutöver har Post- och telestyrelsen och länsstyrelserna i uppdrag att bevaka utvecklingen och ta initiativ till stöd- och utvecklingsinsatser där så behövs.

Stockholm den 24 augusti 2022

Max Elger

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.