Till innehåll på sidan

Krav på kollektivavtalsliknande villkor vid nystartsjobb

Skriftlig fråga 2016/17:316 av Elisabeth Svantesson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-11-11
Överlämnad
2016-11-14
Anmäld
2016-11-15
Svarsdatum
2016-11-23
Sista svarsdatum
2016-11-23
Besvarad
2016-11-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Nystartsjobb är det lönestöd som kan sägas fungera bäst på svensk arbetsmarknad. I september fanns drygt 47 000 nystartsjobb registrerade hos Arbetsförmedlingen. En av fördelarna med nystartsjobben är att de är enkla för arbetsgivare att använda sig av. Därför har Moderaterna föreslagit att samtliga lönestöd slås ihop till att utgå från just nystartsjobben.

Regeringen har meddelat att man tänker kräva kollektivavtalsliknande villkor i nystartsjobben från nästa år. Detta är oroande med tanke på att många av de arbetsgivare som i dag använder sig av nystartsjobb är små företag som ibland, av olika skäl, saknar kollektivavtal. Små företag är överrepresenterade när det gäller subventionerade anställningar visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Faktum är att små företag med upp till fyra anställda har 27 procent av de subventionerade anställningarna. Små företag med upp till nio anställda står för 42 procent av de subventionerade anställningarna.

Regeringens krav på kollektivavtalsliknande villkor riskerar att leda till att många personer med svag förankring på arbetsmarknaden går miste om möjligheten att anställas på nystartsjobb. Detta i ett läge när alla stenar bör vändas på för att skapa kortare vägar till jobb för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Är det arbetsmarknads- och etableringsministerns bedömning att regeringens krav på kollektivavtalsliknande villkor för nystartsjobben leder till fler nystartsjobb?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:316 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2016/02154/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:316 av Elisabeth Svantesson (M) Krav på kollektivavtalsliknande villkor vid nystartsjobb

Elisabeth Svantesson har frågat mig om det är min bedömning att regeringens krav på kollektivavtalsliknande villkor för nystartsjobben leder till fler nystartsjobb.

Regeringen har i budgetpropositionerna för både 2016 och 2017 angett att den avser att under 2017 ställa krav på anställningsvillkor som följer, eller är likvärdiga med, kollektivavtal. Beredningen av hur regeringens intention ska genomföras pågår.

Alla som anställs med en lönesubvention ska ha schyssta anställningsvillkor, även de som anställs med nystartsjobb. Enskilda som har en anställning med stöd för nystartsjobb ska därför ha rätt till det skydd anställningsvillkoren i kollektivavtalen ger. Idag ställs enbart krav på att lönen ska vara likvärdig med kollektivavtal och det är inte tillräckligt.

Både arbetsgivare och fackförbund har påtalat att det finns risk för att stöd av denna typ snedvrider konkurrensen eller missbrukas av oseriösa arbetsgivare. Lönesubventioner kan vara viktiga för att personer ska kunna få en anställning, men det är både viktigt och rimligt att staten ställer krav på de arbetsgivare som ska få del av stödet. Staten måste också ta ett ansvar för att regelverket inte ska premiera företag som dumpar villkoren för de anställda. Arbetsgivare som inte uppfyller rimliga krav för hur statens medel ska användas ska inte heller få del av denna typ av stöd.

Nystartsjobben behöver även förbättras på andra sätt. För att fler personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna få en




anställning avser regeringen att öka subventionerna för nyanlända och personer som varit arbetslösa i mer än tre år. På så sätt prioriteras de offentliga resurserna till anställningar med schysta villkor och till de personer som har mest behov av dem.

Stockholm den 23 november 2016

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.