Krav på ämneskunskaper för undervisning
Skriftlig fråga 2005/06:858 av Granbom, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-01-24
- Inlämnad
- 2006-01-24
- Besvarad
- 2006-02-01
- Svar anmält
- 2006-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 januari
Fråga 2005/06:858 av Karin Granbom (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Krav på ämneskunskaper för undervisning
Andelen lärare i svenska skolan utan lärarexamen har ökat kraftigt under de senaste tio åren. År 2004/05 saknade så många som en femtedel av lärarna i den kommunala grund- och gymnasieskolan lärarexamen. Dessutom är det vanligt att lärare som har lärarutbildning undervisar i ämnen i vilka de saknar ämnesutbildning. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning Rätt utbildning för undervisningen att år 2002 saknade var tredje lärare som undervisade i basämnena svenska, engelska och matematik under grundskolans senare år en lärarexamen inriktad mot dessa ämnen. Troligtvis är situationen densamma nu och allvarlig även inom andra ämnen.
Av skollagen framgår att lärare i skolan ska ha utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Det stora tolkningsutrymmet leder till att kommunerna för att spara pengar tills vidare anställer personer utan lärarutbildning trots att det finns utbildade lärare att tillgå. I förlängningen innebär det att kvaliteten i skolan äventyras och att elevernas resultat kan försämras. Dessutom kan detta medföra att landets skolelever inte får likvärdig utbildning. Den socialdemokratiska regeringen kommer inte i närtid att presentera något förslag till en ny skollag där ett förtydligande på denna punkt skulle kunna förbättra situationen. Folkpartiet har föreslagit, för att undvika denna situation, att behörighetsbegreppet ska skärpas i lagstiftningen så att både pedagogisk behörighet och ämnesbehörighet ska krävas för att anses behörig och att det ska införas en auktorisation inom läraryrket.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att klargöra hur lagen ska tolkas så att elever, oavsett i vilken skola de går, kan räkna med att få en lärare som är utbildad i det ämne som han eller hon undervisar i?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:858 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:858 om krav på ämneskunskaper för undervisning
Statsrådet Ibrahim Baylan
Karin Granbom har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att klargöra hur skollagen (1985:1100) ska tolkas så att elever kan räkna med att få en lärare som är utbildad i det ämne som han eller hon undervisar i. Frågan är föranledd av Riksrevisionens granskningsrapport Rätt utbildning för undervisningen @ Statens insatser för lärarkompetens (RiR 2005:19). Jag har nyligen i riksdagen besvarat en liknande frågeställning med anledning av Riksrevisionens rapport.
Enligt ansvarsfördelningen på skolområdet är statens ansvar när det gäller lärarförsörjningen främst att dimensionera, utveckla och garantera kvaliteten på lärarutbildningen. Huvudmännen inom det offentliga skolväsendet och huvudmännen för fristående skolor har ansvar och förtroende att driva verksamheten och omsätta målen i konkreta resultat. Det innebär bland annat att huvudmännen anställer lärare och annan personal i skolan. Att anställa personal är ofta delegerat till rektor för skolan.
Det är viktigt att undervisningen i skolan ges av lärare som genomgått lärarutbildning och har lärarexamen samt att lärarna har utbildning i det eller de ämnen som läraren undervisar i.
Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder för att öka andelen utbildade lärare i skolan. Regeringen har under de senaste åren bland annat kraftigt höjt examinationsmålen för lärarutbildningarna som resulterar i att alltfler lärare examineras. De särskilda lärarutbildningarna, så kallade SÄL, som bedrivs under åren 2002@2006 samt den nu aktuella särskilda lärarutbildningen för lärare i yrkesämnen under åren 2005@2008 är också led i arbetet att säkra lärarförsörjningen och kvaliteten i undervisningen.
Enligt vad som förutskickades i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utg. område 16, s. 132) har regeringen nyligen beslutat om en kompletterande lärarutbildning. Syftet är att öka antalet lärare i matematik, naturvetenskapliga ämnen eller teknik genom att ge ämnesbehöriga akademiker möjlighet att komplettera den pedagogiska kompetensen för läraryrket.
Regeringen har också, som en följd av bland annat Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen, ändrat examensordningen och förtydligat kraven på lärarstudenternas kunskaper i läs- och skrivinlärning samt i grundläggande matematikinlärning. I förordningsändringen ingick också krav på fördjupad kunskap i att bedöma elevers kunskapsutveckling och betygssättning liksom en ökad kunskap och förståelse för att kunna motverka diskriminering och annan kränkande behandling i skolan.
Skollagens kompetenskrav på undervisande lärare är tydlig. Lärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Det kan dock inte krävas en total överensstämmelse mellan lärares utbildning och samtliga undervisningsuppgifter (prop. 1990/91:18 s. 47). Vi har en lärarutbildning med stor spännvidd och lärarbefattningar i skolan med till exempel ämnesövergripande eller tematiskt innehåll. Förändring av ett ämnes innehåll, liksom att skolor har olika profileringar, påverkar också en skolas behov av lärarkompetens. Regleringen i skollagen ger utrymme för huvudmännen att anställa rätt lärare för undervisningen, givetvis hela tiden med beaktande av att den bästa kompetens och kvalitet i undervisningen ska råda. En förutsättning för detta är att läraren har både ämnesmässig och pedagogisk utbildning.
Jag förutsätter att huvudmän och rektorer tar sitt ansvar och har kunskap att göra korrekta bedömningar och avvägningar vid anställning av lärare, där en lärarutbildad lärare alltid ska ha företräde. Denna fråga togs även upp i utkast till lagrådsremiss med förslag till en ny skollag som var föremål för remissförfarande under 2005.
Sammanfattningsvis har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder för att säkra lärarförsörjningen, däribland de höjda examinationsmålen och SÄL-utbildningarna. Därtill kommer att jag har för avsikt att ta initiativ till en utredning av frågan om auktorisation av lärare, vilken innefattar bland annat läraryrkets utveckling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.