Kötid för sjuksköterskor
Skriftlig fråga 2018/19:632 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-05-09
- Överlämnad
- 2019-05-10
- Anmäld
- 2019-05-13
- Svarsdatum
- 2019-05-22
- Sista svarsdatum
- 2019-05-22
- Besvarad
- 2019-05-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Sverige behöver fler sjuksköterskor. Det finns utländska sjuksköterskor som vill arbeta i Sverige, men i stället för att få jobba så hamnar sköterskorna i en kö.
Tidningen Dagens Medicin rapporterade nyligen om sjuksköterskor som tagit examen utanför EU, som får vänta upp till 18 månader för att få göra sitt kunskapsprov för att kunna arbeta i Sverige. Kunskapsprovet består av två delar: en teoretisk och en praktisk. Det senare provet får genomföras först när det förra provet är godkänt. Den sammanlagda kötiden för de båda proven uppgår i vissa fall till 18 månader.
Det är glädjande att fler sjuksköterskor vill komma till Sverige och arbeta i ett läge när det behövs fler sjuksköterskor. Men väntetiden för att göra sig anställbar är orimligt lång, både för den enskilda individen och för svensk hälso- och sjukvård.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att korta köerna till de nödvändiga kunskapsproven för sjuksköterskor som tagit examen utanför EU?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:632 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/ 02325/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:632 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Kötid för sjuksköterskor
Camilla Waltersson Grönvall har frågat ministern för högre utbildning och forskning vilka åtgärder hon avser att vidta för att korta köerna till de nödvändiga kunskapsproven för sjuksköterskor som tagit examen utanför EU.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det är helt riktigt att svensk hälso- och sjukvård behöver fler sjuksköterskor. Därför är det angeläget att kunna underlätta etableringen på arbetsmarknaden för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal med utbildning från andra länder. Det innebär vinster både för individen, svensk hälso- och sjukvård och för samhället. Regeringen har i flera år särskilt uppmärksammat och satsat på detta område. Socialstyrelsens förvaltningsanslag ökades 2016 med 65 miljoner kronor för att ta tillvara den kompetens som utländskt utbildad hälso- och sjukvårdspersonal har. Insatsen syftade särskilt till att påskynda dessa personers etablering på arbetsmarknaden samtidigt som det bidrar till integration och sysselsättning. År 2017 tillfördes anslaget 47 miljoner kronor för samma ändamål och för 2018 och framåt beräknar regeringen att anslaget tillförs 42 miljoner kronor per år. Socialstyrelsen har utvecklat processen från ansökan till legitimation och har även över tid förkortat handläggningen. Sedan sommaren 2018 har fler än förväntat velat genomgå kunskapsprovet vilket har föranlett högre väntetider. Enligt uppgift bedömer Socialstyrelsen att söktrycket kan komma att minska från sommaren 2019.
En person med utländsk utbildning kan även välja att läsa den kompletterande sjuksköterskeutbildning som bedrivs vid fem universitet och högskolor och efter det ansöka om legitimation utan att behöva genomgå Socialstyrelsens kunskapsprov. Regeringen har tillfört universitet och högskolor medel för att öka antalet kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning som motsvarar en svensk högskoleutbildning.
Genom snabbspår för nyanlända med erfarenheter inom bristyrken, kan arbetsgivare med rekryteringsbehov inom bristyrken få hjälp med kompetensförsörjningen genom att Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter tillsammans utvecklar snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Snabbspåret för ”legitimationsyrken inom hälso- och sjukvårdsområdet” omfattar tandläkare, sjuksköterskor samt apotekare/receptarier.
Jag kommer att fortsätta följa denna viktiga fråga men har för närvarande inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder.
Stockholm den 22 maj 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.