Kostnader för bortforsling av skrotbilar
Skriftlig fråga 2019/20:159 av Lars Mejern Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-10
- Överlämnad
- 2019-10-11
- Anmäld
- 2019-10-15
- Svarsdatum
- 2019-10-23
- Sista svarsdatum
- 2019-10-23
- Besvarad
- 2019-10-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I veckan träffade jag en 82-årig kvinna som bor strax nordväst om Karlstad. Någon hade parkerat en bil på hennes mark och sedan lämnat den där. Vid kontakt med polisen och Kronofogdemyndigheten fick hon rådet att ta kontakt med bilens ägare. Det drog hon sig dock för eftersom hon inte vet vem ägaren är med all rätt, för i vissa fall kan det ju vara kriminella som äger bilen. Att frakta bort den dumpade bilen skulle kosta 1 425 kronor eftersom hon hade sådan tur att den stod öppen, annars hade det kostat mer. Hon kände det som att kriminella skyddades mer än markägarna.
Den här kvinnan är inte ensam. Bara i Karlstad räknar kommunen med att det årligen finns 150–200 ärenden som gäller övergivna skrotbilar. Det är ett växande problem. Det är orimligt att kostnaden för bortforsling av dessa skrotbilar ska bäras av markägaren.
Den tidigare skrotbilspremien gav incitament att skrota bilar i stället för att dumpa dem. Som läget är i dag blir det oskyldiga markägare som får stå för kostnaden att frakta bort bilar de fått dumpade på sin mark.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern att göra för att se till att kostnaderna för olagligt dumpade bilar inte ska behöva bäras av markägaren?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:159 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:159 av Lars Mejern Larsson (S) Kostnader för bortforsling av skrotbilar
Lars Mejern Larsson har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att kostnaderna för olagligt dumpade bilar inte ska behöva bäras av markägaren.
Inledningsvis ska påpekas att den som dumpar en bil kan dömas för brottet nedskräpning.
Det finns också särskilda bestämmelser om flyttning av övergivna eller olovligen uppställda fordon. Polismyndigheten, Trafikverket och kommunen har rätt att flytta fordon om det behövs för bl.a. ordning, trafiksäkerhet och naturvård. Kommunen får flytta en bil som har övergetts på tomtmark.
Om bilen inte är ett vrak krävs att markägaren först underrättar bilägaren eller försöker att underrätta bilägaren. Därefter kan markägaren begära att kommunen flyttar bilen. Gäller det ett bilvrak krävs dock inte att markägaren kontaktar en eventuell ägare. Kommunen får också flytta bilvrak på eget initiativ.
Kostnaden för flyttning av ett bilvrak på tomtmark ska bäras av kommunen, i den utsträckning det inte går att få ersättning från bilägaren. Gäller det bilar som inte är vrak kan dock markägaren behöva stå för kostnaden, om den inte betalas av bilens ägare. Det ska tilläggas att frågan om kostnaderna för att flytta fordon ingår som en del i ett utredningsuppdrag som ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 september 2020. Utredaren ska lämna förslag till ett lämpligt system för hur kostnader i samband med flytt och förvaring av fordon ska hanteras. Fullständiga författningsförslag ska lämnas rörande de ändringar som utredaren funnit nödvändiga.
Markägaren har också möjlighet att hos Kronofogdemyndigheten begära handräckning för att få bort bilen från platsen. Kostnaden för handräckningen får markägaren stå för, om den inte kan tas ut av bilägaren. Är det fråga om en bil med visst värde kan den vara intressant för Kronofogdemyndigheten att mäta ut för bilägarens skulder. En bortforsling i utmätningssyfte är inte förenad med några kostnader för markägaren.
Kostnadsansvarets fördelning enligt lagstiftningen om flyttning av fordon är resultatet av en avvägning mellan markägares, fordonsägares och det allmännas intressen. Som jag nämnt pågår en översyn av de reglerna.
Stockholm den 23 oktober 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.