Kostnaden för dålig arbetsmiljö
Skriftlig fråga 2017/18:208 av Jessica Polfjärd (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-02
- Överlämnad
- 2017-11-02
- Anmäld
- 2017-11-07
- Svarsdatum
- 2017-11-08
- Sista svarsdatum
- 2017-11-08
- Besvarad
- 2017-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
I en kartläggning gjord av Internationella arbetsmiljökommissionen (ICOH), Europeiska arbetsmiljöbyrån och Internationella arbetsorganisationen (ILO) fastslås det att kostnaden för arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall i Sverige ligger på 4 procent av vårt bnp. Procentsatsen motsvarar 164 miljarder kronor. Kartläggningen är historisk och unik då det är första gången denna typ av mätning görs, och av denna framgår det även att kostnaden för dålig arbetsmiljö här i Sverige är bland de högre i EU. Medelvärdet i EU är 3,3 procent av bnp.
Arbetsmiljöfrågan är viktig. 98 procent av alla dödsfall i arbetet inom EU beror på arbetsrelaterade sjukdomar och enbart 2 procent är olycksfall. Detta är en tydlig signal om att dålig arbetsmiljö är något som måste adresseras och inte enbart kan förebyggas genom att minimera risken för olyckor.
Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra dålig arbetsmiljö samt för att minska kostnaden för denna i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:208 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2017/02088/ARM | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:208 av Jessica Polfjärd (M) Kostnaden för dålig arbetsmiljö
Jessica Polfjärd har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förhindra dålig arbetsmiljö samt för att minska kostnaderna för denna i Sverige.
Alla som jobbar i Sverige ska ha ett tryggt jobb där man inte blir utnyttjad eller utsliten. Varje individ som blir sjuk av eller skadad på jobbet betalar ett högt pris, men kartläggningen som Jessica Polfjärd hänvisar till visar hur viktigt det är också för Sveriges ekonomi att arbeta för bättre arbetsmiljö. Det finns en enorm vinst i att investera i ett systematiskt och effektivt arbetsmiljöarbete – för både individer, arbetsgivare och samhället.
Sedan regeringen tillträdde har det därför varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken. Under mandatperioden har regeringen förstärkt resurserna inom arbetsmiljöpolitiken med 100 miljoner kronor årligen och under 2017 har ytterligare 25 miljoner kronor tillförts för att fortsatt stärka Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet. Budgetsatsningarna är en nödvändig förutsättning för återhämtning efter den förra regeringens omfattande neddragningar inom arbetsmiljöområdet.
Regeringen har också beslutat en nationell arbetsmiljöstrategi med konkreta åtgärder inom tre prioriterade områden: nollvision mot dödsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö. Arbetsmiljöstrategin har arbetats fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter, som har en mycket viktig roll att spela i ett framgångsrikt arbete för god arbetsmiljö.
Arbetsmiljöstrategin har tagits fram med den tydliga utgångspunkten att insatserna på arbetsmiljöområdet ska bygga på relevant forskning. Regeringen har under mandatperioden satsat stort på arbetslivsforskning och föreslår dessutom i budgetpropositionen för 2018 medel för att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Uppdraget för den nya myndigheten blir bland annat att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö samt att utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken. Att en ny myndighet inrättas har starkt stöd från arbetsmarknadens parter.
Den psykiska ohälsan ökar och orsakerna finns inte minst i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla i mars 2016, innebär ett stort steg framåt och nya möjligheter i arbetsmiljöarbetet. Arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling är tre områden som står i fokus för de nya föreskrifterna. Under 2017-2019 gör Arbetsmiljöverket särskilda tillsynsinsatser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö.
Inom ramen för regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro har regeringen identifierat sju områden där åtgärder behöver vidtas, varav ett är bättre arbetsmiljö. Åtgärdsprogrammet bygger på att regeringen, berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och hälso- och sjukvården tillsammans tar ansvar. Det handlar om förebyggande åtgärder, insatser under sjukfallet och stöd tillbaka till jobb. Regeringen avsätter i år över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa och har föreslagit ytterligare förstärkta resurser under kommande år. Regeringen har också avsatt 500 miljoner kronor årligen för evidensbaserade behandlingar av psykisk ohälsa och smärtproblematik.
Sammanfattningsvis har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet under mandatperioden. Det finns nu goda förutsättningar för att komma tillrätta med arbetsmiljöbrister och arbetsrelaterad ohälsa. Jag utesluter dock inte att ytterligare åtgärder behövs i framtiden.
Stockholm den 8 november 2017
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.