Korruptionen i Sydafrika
Skriftlig fråga 2021/22:757 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-13
- Överlämnad
- 2022-01-13
- Anmäld
- 2022-01-14
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Sydafrika är ett land som skakats av stora korruptionsavslöjanden. Nyligen släppte den sydafrikanske chefsdomaren Raymond Zondo den första delen av tre i en korruptionsrapport som visar på mycket omfattande korruptionsnätverk under tidigare presidenten Jacob Zuma. Zondokommissionen tillsattes för att utreda korruptionen under Zumas tid som president mellan 2009 och 2018, och Zuma är även åtalad för korruption under 1990-talet. Statliga företag och plundrades enligt rapporten och denna state capture beräknas enligt vissa beräkningar ha kostat Sydafrika 60 miljarder kronor. Enligt Openaid.se var Sveriges bistånd till Sydafrika sedan 1998 ca 3 miljarder kronor.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Hur försäkrar sig statsrådet om att svenskt bistånd tillika svenska skattebetalares pengar inte gått till korruption i Sydafrika?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:757 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2021/22:757 av Hans Wallmark (M)
Korruptionen i Sydafrika
Hans Wallmark har frågat mig hur jag försäkrar mig om att svenskt bistånd tillika svenska skattebetalares pengar inte gått till korruption i Sydafrika.
Jag vill inledningsvis slå fast att det är självklart att biståndet ska gå till vad det är avsett för. Om oegentligheter uppdagas så ska de hanteras. Regeringen driver anti-korruptionsarbetet med full kraft.
I sin fråga refererar Hans Wallmark specifikt till den första delen av Zondokommissionens rapport som nyligen släppts och den omfattande korruption (State Capture) som pågick under Jacob Zumas tid som president (2009–2018).
När det gäller biståndet under dessa år kan det nämnas att strategin för Sveriges samlade samarbete med Sydafrika 2009-2013 angav att samarbetet med Sydafrika ska uppgå till ca 90 MSEK per år. Fokus var på följande områden: 1) fred och säkerhet; 2) demokrati och god samhällsstyrning; 3) jämställdhet och MR; 4) handelsutbyte och ekonomiskt samarbete; 5) miljö och klimat; 6) infrastruktur, energi och landsbygdsutveckling; 7) hälsa, hiv/aids.
All bilateral Sida-finansierad verksamhet fasades ut 2013–2014. Sedan dess har Sverige inget bilateralt stöd till Sydafrika. Genom globala och regionala insatser finns dock vissa samarbeten med aktörer i Sydafrika.
Sverige och Sida verkar i de svåraste kontexterna genom utvecklingssamarbetet. Korruption är dessvärre vanligt förekommande i flera samarbetsländer och är både en risk och ett utvecklingshinder.
Sverige, genom myndigheten Sida samt Utrikesdepartementet, ställer i genomförandet av biståndet självklart krav på god kontroll och åtgärder mot korruption, i såväl multilaterala organisationer som i andra typer av bistånd i länder där korruption är vanligt förekommande. Myndigheten för en löpande tät dialog med sina samarbetspartners och följer upp biståndet med fältbesök, revisioner och utvärderingar.
Regeringen delar Hans Wallmarks uppfattning att frågan om korruption är angelägen. Det är en fråga som genomgående tas upp med partners inom biståndet, inklusive multilaterala organisationer. Stärkande av rättsstatens principer, inklusive anti-korruption, är ett viktigt mål i flera av våra biståndsstrategier.
Regeringen har ökat Sidas förvaltningsanslag 2022 och åren dessförinnan bl.a. med syftet att just ge Sida bättre förutsättningar att vidareutveckla kontroll att stärka och förbättra uppföljningen i fält bl. a. genom fler möjligheter till revision och att stärka stödet till ambassaderna om ett korruptionsfall har uppdagats.
Stockholm den 26 januari 2022
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.