Kopparstölder på Bohusbanan
Skriftlig fråga 2017/18:91 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-11
- Överlämnad
- 2017-10-12
- Anmäld
- 2017-10-13
- Svarsdatum
- 2017-10-18
- Sista svarsdatum
- 2017-10-18
- Besvarad
- 2017-10-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Bohusbanan mellan Strömstad och Göteborg är den värst drabbade järnvägen i Sverige av kopparstölder. Sveriges Radio P4 Väst har nyligen rapporterat att enligt Trafikverket har Bohusbanan fram till en bit in i september utsatts för 30 kopparstölder. Detta kan jämföras med 107 stölder i hela Sverige. Mer än en fjärdedel av alla stölder på de svenska järnvägsspåren har alltså drabbat Bohusbanan.
Tillfälliga stängningar leder till förseningar för viktiga gods- och persontransporter. Det leder till ökade kostnader för extrabussar och riskerar att leda till mindre tillit till kollektivtrafiken på järnväg så att resenärerna i stället väljer andra färdmedel.
Det finmaskiga järnvägsnätet är viktigt för pendling inom arbetsmarknadsregioner, för arbetstagare och studenter att ta sig till och från sitt arbete och sin utbildning. Centerpartiet har därför presenterat ett järnvägslyft med 4 miljarder mer till järnvägarna än regeringen för att kunna stärka punktligheten i hela järnvägsnätet och höja standarden på de regionala banorna som är så viktiga.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
Vad avser statsrådet att göra åt de ökade kopparstölderna i allmänhet och den särskilt drabbade Bohusbanan i synnerhet?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:91 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Dnr N2017/ 06269/SUBT | ||
Näringsdepartementet |
Infrastrukturministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:91 av Fredrik Christensson (C) Kopparstölder på Bohusbanan
Fredrik Christensson har frågat mig vad jag avser att göra åt de ökade kopparstölderna i allmänhet och den särskilt drabbade Bohusbanan i synnerhet.
Jag delar helt Fredrik Christenssons uppfattning om att det är av stor vikt att komma tillrätta med kopparstölderna längs järnvägen. Kopparstölderna orsakar stora kostnader och förseningar i såväl tågtrafiken som i produktionen. De kan också orsaka avbrott eller allvarliga störningar i andra aktörers elektroniska kommunikationer då dessa i vissa fall är samförlagda eller utnyttjar ledig kapacitet i Trafikverkets nät.
Trafikverkets arbete mot kopparstölder samordnas genom ett nätverk med representation från flera verksamhetsområden. Bland de huvudsakliga åtgärder som Trafikverket vidtar för att förhindra kopparstölder ingår utökad rondering vid kritiska objekt som är viktiga för verksamheten och som är svåra att skydda, användning av alternativa material, märkning av koppar med syntetisk DNA och utökat skalskydd (elstängsel, larm, behörighetskontroller) vid omformarstationer och teknikhus. Trafikverket är också i slutfasen i ett arbete med att ta fram en handlingsplan för åtgärder mot kopparstölder.
Därutöver sker samverkan med andra aktörer såväl nationellt (Polismyndigheten, Vattenfall, Skanova, Svenska kyrkan, Svenska Järn, Stena Recycling m.fl.) som internationellt (European Rail Infrastructure Managers och Banedanmark). Samverkan sker även med leverantörer, t.ex. kring att märka kablar redan vid tillverkningen.
Vad gäller de särskilda problem som uppmärksammats kopplade till Bohusbanan har flera åtgärder vidtagits. Bland annat utförs rondering av såväl underhållsentreprenören som av väktare, DNA-märkning pågår längs Bohusbanan och vidare sker utbyte av komponenter till aluminium i de fall det finns tillgängligt och är lämpligt. Samverkan sker med polismyndigheten.
Det pågår således omfattande arbete för att motverka kopparstölderna längs järnvägen. Jag har mot den bakgrunden i nuläget inte för avsikt att ta några ytterligare initiativ i frågan, med följer givetvis frågan noga.
Stockholm den 17 oktober 2018
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.