könskvotering i medicinsk forskning
Skriftlig fråga 2000/01:1041 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-09
- Besvarad
- 2001-04-18
- Anmäld
- 2001-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1041
av Ulla Hoffmann (v) till socialminister Lars Engqvist om könskvotering i medicinsk forskningDet är nu länge sedan Aristoteles hävdade att det kvinnliga könet var en biologisk deformering av naturen. Inte heller ses det som ett medicinskt faktum att kvinnans livmoder vandrar runt i kroppen.
Många är de vanföreställningar som rått genom tiderna när det gäller fysiska skillnader mellan kvinnor och män. Men fortfarande råder det en ständig kvotering av män i medicinsk forskning. I dag förklaras den manliga normen med att "kvinnor menstruerar, deras blodkärl är för små" och de anses på andra sätt vara "synnerligen resurskrävande". Detta visar en ny studie från Forskningsetikkommittén som Margareta Söderström genomfört. Kvinnor åsidosätts med olika former av argument; vetenskapliga, historiska, ekonomiska, men också på grund av den könsstereotypa föreställningen att "män är människor, dvs. könlösa".
Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården (SOU 1996:134) föreslog att "projekt som söker medel för forskning ... skall i sin ansökan redovisa motiven för könssammansättningen i studien och sträva efter en sammansättning som möjliggör redovisning av statistiskt säkerställda resultat för båda könen". Att den medicinska forskningen i Sverige år 2001 inte ska tillåtas se 50 % av befolkningen som "avvikare" är förhoppningsvis en självklarhet.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att tillse att den medicinska forskningen genererar kunskap som gäller både för kvinnor och män?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1041 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1041 om könskvotering i medicinsk forskning
Socialminister Lars Engqvist
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att tillse att den medicinska forskningen genererar kunskap som gäller både för kvinnor och män.
En grundläggande princip i det svenska välfärdssamhället är att alla människor har lika rätt till vård och omsorg oavsett kön, ålder, social och etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Forskning är ett viktigt instrument för att utveckla och förbättra vården och omsorgen såväl medicinskt och tekniskt som för att förstå människans reaktioner och upplevelser i vårdsituationen. Sverige är, och har länge varit en ledande nation inom medicinsk forskning. Medicinsk forskning, som är det vetenskapliga område som får mest statliga resurser, förfogar över drygt 25 % av de svenska lärosätenas forskningsresurser. Ett område som under senare år har expanderat kraftigt är vård- och omsorgsforskning, vilket i den senaste forskningspolitiska propositionen var ett av regeringens åtta prioriterade forskningsområden.
Självklart måste könsspecifika skillnader uppmärksammas och betonas i forskningen. Särskilt viktigt är det inom discipliner som medicin, vård och folkhälsoforskning, där de biologiska skillnaderna mellan könen är tydlig. Men även forskning på könet som kulturell och social konstruktion är viktig inom dessa discipliner för att både mäns och kvinnors behov av sjukvård och omsorg ska kunna tillgodoses.
Regeringen har i de två senaste forskningspolitiska propositionerna, Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) och Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) tydligt markerat hur viktigt det är att ha ett genusperspektiv i forskningen. Regeringen har även i Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) betonat vikten av könsspecifik kunskap kring människors vårdbehov.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.