Konsekvenserna för landsbygden av höjd bensinskatt

Skriftlig fråga 2014/15:680 av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Regeringen har meddelat att bensinskatten ska höjas. Det är en skattehöjning som slår direkt mot många företags och privatpersoners ekonomi. Höjningen kommer att leda till att tusentals jobb riskerar att gå förlorade.

En höjning av bensinskatten är direkt olämplig och skulle slå hårt mot dem som har små marginaler och är beroende av bilen. Glesbygden kommer att drabbas extra hårt – vi är fortfarande många, inte minst utanför storstäderna, som behöver bilen för att ta oss till jobb, förskola, fritidsaktiviteter, sjukhus, matinköp med mera. Men regeringen menar att man ska använda pengarna till att satsa på exempelvis bättre kollektivtrafik.

Frågan kvarstår dock hur dessa satsningar på kollektivtrafiken kommer landsbygden till del, då det är de som bor nära tunnelbanan som kommer att vinna på dem. Regeringen tar från landsbygden och ger till storstäderna.

Regeringen berättade inte heller hela sanningen om skattehöjningarna. Enligt promemorian kommer skatterna i framtiden att höjas med index varje år utan att ytterligare beslut måste fattas av riksdagen. Detta ska enligt förslaget införas 2017, och det ger dramatiska effekter. Om man räknar med en årlig uppräkning på 4 procent ökar skatten med 48 procent på tio år. Efter 20 år är skattehöjningen 119 procent och efter 30 år 224 procent. Det betyder ett bensinpris på runt 30 kronor per liter.

Detta påverkar alltså inte bara oss som använder bilen i vardagen, utan hela åkeri- och transportsektorn påverkas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:

Avser finansministern att kompensera landsbygden på något sätt när hon väljer att höja bensin- och dieselskatten och hur vill finansministern kompensera de landsbygdsbor som inte har en inkomstutveckling som följer bnp?