Till innehåll på sidan

Konsekvenser för Skåne till följd av indelning i elprisområden

Skriftlig fråga 2010/11:374 av Nylander, Christer (FP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-03-14
Anmäld
2011-03-15
Besvarad
2011-03-23
Svar anmält
2011-03-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 mars

Fråga

2010/11:374 Konsekvenser för Skåne till följd av indelning i elprisområden

av Christer Nylander (FP)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

Den 1 november i år delas Sverige in i fyra elprisområden. Indelningen är Svenska kraftnäts svar på en granskning av den svenska elmarknaden som EU-kommissionen har genomfört. I denna kritiseras den svenska elmarknaden för att gynna svenska kunder framför danska och tyska kunder.

En följd av indelningen i elprisområden blir med största sannolikhet att Skåne drabbas av höjt elpris. Framöver kommer de som bor i Skåne att betala mer för elen än de som bor i andra delar av landet. Skälet är att det i Skåne råder brist på produktionskapacitet samtidigt som det finns flaskhalsar i överföringskapaciteten. När beslut togs om att stänga Barsebäck var inte tanken att skåningarna skulle bära kostnaderna, men genom införandet av elprisområdena blir så fallet. För att möta detta krävs nu att Skåne prioriteras såväl vad gäller ny produktion som investeringar i nya ledningar.

Vilka åtgärder avser närings- och energiministern att vidta för att mildra de negativa konsekvenserna som införandet av elprisområden innebär för invånarna i Skåne?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:374 besvarad av Närings- och energiminister Maud Olofsson

den 23 mars

Svar på fråga

2010/11:374 Konsekvenser för Skåne till följd av indelning i elprisområden

Närings- och energiminister Maud Olofsson

Christer Nylander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att mildra de negativa konsekvenserna som införandet av elprisområden innebär för invånarna i Skåne.

Såsom framgår av Christer Nylanders fråga är bakgrunden till att Sverige delas in i fyra elprisområden med start den 1 november 2011 att Svenska kraftnät anmälts till EU-kommissionen för att ha begränsat exporten av el i vissa driftsituationer. Till följd av detta har EU-kommissionen beslutat att Svenska kraftnät måste förändra hanteringen av överföringsbegränsningar i det svenska elnätet.

Elpriset som uppstår till följd av elprisområden kommer att bli en styrsignal för var ytterligare elproduktion behövs i Sverige och var elnäten behöver förstärkas.

Det pågår redan i dag en kraftig förstärkning av elöverföringsnätet – både inom Sverige och mot våra grannländer. Som exempel kan det pågående projektet med Sydvästlänken nämnas som ingår i systemutvecklingsplanerna med prioriterade projekt för att vidareutveckla den nordiska elmarknaden. Projektet syftar till att förstärka stamnätets överföringsförmåga till Sydsverige och mellan Sverige och Norge. Ett annat exempel är en ny 400-kilovoltsledning mellan Stenkullen–Lindome i Göteborgstrakten för att stärka elförsörjningen vid västkusten. Dessa prioriterade nätinvesteringar kommer att bidra till att utjämna områdespriserna.

Som Christer Nylander påpekar i sin fråga är det därtill viktigt att ny elproduktion lokaliseras i de områden där det finns ett större behov av el. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för en effektiv utbyggnad av ny förnybar elproduktion genom bland annat att höja målet inom elcertifikatssystemet till 25 terawattimmar till år 2020 jämfört med nivån år 2002. Sedan år 2002 har elproduktionen inom ramen för elcertifikatssystemet ökat med närmare 10 terawattimmar. Vindkraftparken vid Lillgrund är ett exempel på ny elproduktion som tillkommit i Skåne.

Regeringen har givit Energimarknadsinspektionen i uppdrag att följa upp och analysera effekterna på elpriset som införandet av fyra elprisområden kan komma att innebära. Jag kommer noga att följa upp Energimarknadsinspektionens slutsatser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.