Konsekvenser av myndighetsflytten

Skriftlig fråga 2017/18:628 av Markus Wiechel (SD)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Regeringen har gått ut med att det ska bli slut på Stockholmsfixeringen och har därför presenterat nya utlokaliseringar av statliga myndigheter. 900 jobb i Stockholm planeras flyttas ut i landet (många av dessa dock till större städer), och det sägs vara ett sätt att knyta samman landet bättre. Tanken med detta är givetvis god, och det är förståeligt att man väljer att placera framför allt nya myndigheter på andra orter än Stockholm. Dock finns det andra problem kopplade till detta. De statliga myndigheterna fyller en viktig funktion i samhället, och därför är det viktigt att regeringen alltid har ett långsiktigt tänk kring utlokaliseringar. Varje flytt innebär att man på sikt måste bygga upp verksamheten, och de anställda som väljer att arbeta kvar tvingas förhålla sig till en ibland ganska långväga flytt. Att många inte vill fortsätta när så sker kan innebära ett plötsligt behov av många nyanställningar, vilket också riskerar att skapa problem inom myndigheten. Statskontorets siffror från 2016 har dessutom visat att det har varit svårt att skaffa ytterligare jobb på orterna än just de som utlokaliserats.

År 2009 genomförde Riksrevisionen en utredning som visade att varje utlokaliserat jobb kostade ca 1 miljon kronor. Det finns flera skäl till detta, men ett är att myndigheterna tvingas hyra in externa konsulter under en tid, inte alltför sällan i flera år.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

Har regeringen räknat på vad utlokaliseringen kommer att kosta eller innebära för konsekvenser för berörda myndigheter, och hur har regeringen arbetat för att förankra denna förändring inom berörda myndigheter?