Konsekvenser av lagen om kommunala bostadsaktiebolag
Skriftlig fråga 2010/11:550 av Svantorp, Gunilla (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-05-25
- Anmäld
- 2011-05-30
- Besvarad
- 2011-06-01
- Svar anmält
- 2011-06-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2010/11:550 Konsekvenser av lagen om kommunala bostadsaktiebolag
av Gunilla Svantorp (S)
till statsrådet Stefan Attefall (KD)
Den 1 januari 2011 trädde den nya lagen om kommunala bostadsaktiebolag i kraft, en lag där kravet på affärsmässiga principer omöjliggör byggandet av nya hyresrätter vilket i sin tur försvårar den viktiga inflyttningen av människor till våra kommuner. Som boende i en liten kommun nära norska gränsen, Årjäng, har jag i mina kommunalpolitiska uppdrag stött på det problem som den nya lagen om kommunala bostadsaktiebolag faktiskt innebär i realiteten.
Min hemkommun har en stor utveckling av framför allt handeln och flera hundra nya jobb planeras inom ett par års sikt då ett nytt köpcenter är under uppbyggnad. Likaså går många av de i dag befintliga arbetstagarna inom olika yrkeskategorier i pension inom en femårsperiod vilket innebär att nya behöver anställas. Dessa möjliga arbetstagare skulle kunna komma inflyttande till Årjäng men detta är nu i farozonen då bostadsbolaget inte ser några som helst möjligheter att bygga nya hyresrätter då det helt enkelt inte går att få ihop ekvationen med marknadsmässiga avkastningskrav samtidigt som stora investeringar görs i byggande av nya bostäder.
Kravet på att bostadsbolagen ska vara vinstsyftande går i rakt motsatt riktning mot det allmännyttiga syftet att kommunen engagerar sig i sina invånares boendemöjligheter.
Jag frågar om statsrådet kommer att vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen i riktning mot att möjliggöra för kommunala bostadsbolag att faktiskt uppfylla det allmännyttiga syftet avseende bostadsförsörjning för kommunens invånare.
Svar på skriftlig fråga 2010/11:550 besvarad av Statsrådet Stefan Attefall
Svar på fråga
2010/11:550 Konsekvenser av lagen om kommunala bostadsaktiebolag
Statsrådet Stefan Attefall
Gunilla Svantorp har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen i riktning mot att möjliggöra för kommunala bostadsbolag att faktiskt uppfylla det allmännyttiga syftet avseende bostadsförsörjning för kommunens invånare.
Det är kommunen som har det övergripande bostadsförsörjningsansvaret, inte dess bolag. Kommunala bostadsaktiebolag har bildats i ett allmännyttigt syfte, men väl etablerade på en konkurrensutsatt marknad måste de agera enligt affärsmässiga principer. Innebörden av detta är bland annat att relationen mellan kommunen och dess bostadsföretag måste vara strikt affärsmässig. Avkastningskrav som inte är marknadsmässiga kan vara att betrakta som statsstöd. Liksom tidigare gäller aktiebolagslagens krav att bolaget inte kan vidta åtgärder som inte ligger i företagets intresse.
Man ska hålla i minnet att kommunala bostadsaktiebolag är ett instrument som en kommun kan använda sig av i arbetet med att fullgöra sitt bostadsförsörjningsansvar. Kommunen kan även välja att utföra bostadsförsörjningsåtgärder i egen regi och att arbeta med andra instrument. I propositionen Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler framhålls offentlig upphandling som ett viktigt instrument för kommunen.
Arbetet med att ta fram ett nytt regelverk för de kommunala bostadsföretagen och för hyressättningen har genomförts med ambitionen att skapa långsiktigt stabila spelregler på bostadshyresmarknaden. Propositionen antogs av riksdagen med bred majoritet och resultatet är inte bara förenligt med EU-rätten utan är också väl förankrat hos aktörerna på bostadsmarknaden. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag trädde i kraft så sent som vid årsskiftet och några direkta erfarenheter av det nya regelverket har ännu inte hunnit göras. Det är därför alldeles för tidigt att redan nu börja tala om förändringar i lagstiftningen. Det står också i direkt motsatsställning till målsättningen att skapa långsiktigt stabila spelregler på denna marknad och kan skapa oro om vilka andra delar av den nyligen genomförda reformen som kan komma att rivas upp. Jag har därför inte för avsikt att vidta några åtgärder för att förändra den lagstiftning som varit i kraft mindre än ett halvår.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.