Konsekvenser av höga elpriser på arbetsmarknaden i Jönköpings län
Skriftlig fråga 2022/23:171 av Johanna Haraldsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-14
- Överlämnad
- 2022-12-15
- Anmäld
- 2022-12-16
- Svarsdatum
- 2022-12-21
- Sista svarsdatum
- 2022-12-21
- Besvarad
- 2022-12-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
När regeringen nyligen presenterade sitt förslag till elstöd uteblev besked om stöd till företagen. I Jönköpings län riskerar nu de kraftigt ökade elpriserna flera företags framtid.
Handelskammaren Jönköpings län släppte i oktober 2022 rapporten Så påverkas näringslivet av de höga elpriserna. Rapporten är baserad på svaren från 206 företag i Jönköpings län, varav cirka hälften återfinns inom tillverkningsindustrin. I den anger drygt hälften av företagen inom tillverkningsindustrin att deras energikostnader ökat med 100 procent eller mer. Strax över 40 procent anger att företagets framtid är hotad i hög eller mycket hög grad. Nedbrutet i stora företag med 250 eller fler anställda anger 30 procent detsamma. Rapporten visar även att företagen i mycket liten grad var förberedda på den kraftiga prisökning som uppstått. Flera företag anger att ökningen av energikostnaden är väsentligt större än vinsten och företagets kassaflöde.
När företag påverkas i den omfattning som handelskammaren menar riskerar vi också varsel och uppsägningar av personal inte minst inom industrin. Jönköpings län är det län i landet som har högst andel av befolkningen som är sysselsatt inom industrin. Skulle då den bransch som är så dominerande i länet bli tvungen att säga upp personal kommer det att få stora effekter på arbetslösheten och människors ekonomi. Besked om stöd till företagen brådskar. Företag och löntagare i Jönköpings län förtjänar bättre.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att motverka en högre arbetslöshet i elkrisens spår i Jönköpings län?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:171 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Svar på fråga 2022/23:171 av Johanna Haraldsson (S)
Konsekvenser av höga elpriser på arbetsmarknaden i Jönköpings län
Johanna Haraldsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att motverka en högre arbetslöshet i elkrisens spår i Jönköpings län.
Den 27 oktober 2022 presenterade regeringen tillsammans med Svenska kraftnät modellen för regeringens elstöd, tidigare kallat högkostnadsskydd, till svenska hushåll och företag. Samma dag ansökte Svenska kraftnät hos Energimarknadsinspektionen om att få använda 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsintäkterna till att finansiera detta. Den 16 november 2022 godkände Energimarknadsinspektionen ansökan men med ett tillägg som innebär att regeringen behöver ta fram ny reglering för utbetalning av stödet till vissa företag samt göra djupare analyser av bl.a. statsstödsfrågan. Ärendet har högsta prioritet och regeringen avser att inom en snar framtid återkomma med besked om när utbetalningarna till företag och organisationer kan ske.
Även om situationen på arbetsmarknaden har förbättrats 2022 finns det problem med en fortsatt hög arbetslöshet, betydande integrationsproblem och en långtidsarbetslöshet över ett år som, trots att den minskat sedan pandemins rekordhöga nivå, fortsatt är på en alltför hög nivå. Arbetslösheten är särskilt hög bland utrikes födda, i synnerhet bland utomeuropeiskt födda. Samtidigt är det rekordhög brist på arbetskraft på flera områden på arbetsmarknaden. För att möta detta behöver matchningen förbättras och kompetensbristen motas i hela landet. För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta.
För att motverka en högre arbetslöshet avser regeringen att föreslå reformer inom åtminstone tre områden under de kommande åren. För det första behöver det bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. Under mandatperioden ska skatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare sänkas för att öka incitamenten att arbeta och därmed öka antalet arbetade timmar i ekonomin. För det andra bör en stor bidragsreform genomföras som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. För det tredje behöver möjligheterna till omställning stärkas. Det omställningsstudiestöd som nu införts är centralt i det arbetet. Dessutom föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2023 att vuxenutbildningen stärks för att motverka arbetslöshet. Regeringen föreslår även utökade medel för fler praktikplatser som en byggsten i arbetet för att fler ska få ett jobb och bli självförsörjande.
För att ytterligare stärka skyddet för personer som blir arbetslösa avsätts även medel i budgetpropositionen permanent så att arbetslöshetsförsäkringen behålls på samma högre nivå som gällde under pandemin.
I november varslades närmare 5 700 personer. Det är den högsta siffran sedan oktober 2020, men i ett historiskt perspektiv inte en anmärkningsvärd hög nivå. Regeringen följer utvecklingen noggrant för att vid behov kunna vidta åtgärder.
Stockholm den 21 december 2022
Johan Pehrson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.