Konsekvenser av försvagat litteraturstöd
Skriftlig fråga 2023/24:560 av Ewa Pihl Krabbe (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-01
- Överlämnad
- 2024-02-05
- Anmäld
- 2024-02-06
- Svarsdatum
- 2024-02-14
- Sista svarsdatum
- 2024-02-14
- Besvarad
- 2024-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Under de senaste åren har det förts en intensiv debatt om värdet av läsning och litteratur. Inte minst har debatten handlat om barns läsvanor och behovet av mer bokläsning. Bemannade skolbibliotek är en viktig del och kommer så småningom att bli verklighet för alla skolbarn.
Genom undersökningar vet vi också att vuxnas läsvanor är väldigt ojämna, bland annat beroende på boendeort, sociala förhållanden och kön. Förebilder är viktiga, och barn gör ju som vuxna gör.
Kulturrådet minskar nu stödet till kvalitetslitteratur från 48,3 miljoner kronor till 40,4 miljoner kronor efter minskat anslag från regeringen. Det är en nedskärning med 16 procent.
Litteraturstödet är det enda statliga stöd som går till de svenska bokförlagen och upplevs som väldigt viktigt för branschen. Stödet finns till för att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
Har ministern tagit initiativ till en analys av vilka konsekvenser det blir när litteraturstödet sänks, och kan ministern i så fall redogöra för utfallet av analysen?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:560 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2023/24:560 Konsekvenser av försvagat litteraturstöd
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2023/24:560 av Ewa Pihl Krabbe (S)
Konsekvenser av försvagat litteraturstöd
Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag tagit initiativ till en analys av vilka konsekvenser det blir när litteraturstödet sänks och om jag i så fall kan redogöra för utfallet av analysen.
Att främja ökad läsning bland barn och unga är en av regeringens främsta prioriteringar. Sverige ska vara ett läsande land. För att detta ska kunna vara möjligt är det avgörande att det finns ett brett utbud av litteratur som lockar till läsning.
Det statliga litteraturstödet som fördelas av Statens kulturråd har stor betydelse för att fler ska kunna få tillgång till ett varierat utbud av litteratur av hög kvalitet i hela Sverige. Under pandemiåren kunde litteraturstödet tillfälligt förstärkas och är nu tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin. Det är upp till myndigheten att inom ramen för anslaget – som också går till läsfrämjande och kulturtidskrifter – fördela medel till litteraturstödet. Jag får därför hänvisa till Statens kulturråd för närmare information om stödets fördelning innevarande år.
I detta sammanhang är det också värt att nämna att regeringen, trots ett tufft läge med både ekonomiska och säkerhetspolitiska utmaningar som påverkar alla samhällsområden, genomför omfattande satsningar på läsning och läsfrämjande. Regeringen avsätter 40 miljoner årligen 2024–2026 för en långsiktig satsning på att stärka folkbibliotekens arbete med att främja läsning, där insatser riktade till barn och unga ska prioriteras särskilt. För satsningar på bland annat litteratur till förskolor och skolor, läslistor samt viss kompetensutveckling avsätts ca 180 miljoner kronor för 2024 och därefter beräknas över en halv miljard kronor årligen avsättas. Regeringen satsar även på att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek och beräknar att 216 miljoner kronor behöver avsättas för stärkta skolbibliotek år 2025 och därefter 433 miljoner kronor årligen.
Stockholm den 14 februari 2024
Parisa Liljestrand
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.