Konsekvenser av EU:s sociala pelare
Skriftlig fråga 2017/18:1139 av Karin Enström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-04-04
- Överlämnad
- 2018-04-04
- Anmäld
- 2018-04-10
- Sista svarsdatum
- 2018-04-11
- Svarsdatum
- 2018-04-19
- Besvarad
- 2018-04-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ann Linde (S)
Inrättandet av en social pelare på EU-nivå har varit regeringens prioritet under denna mandatperiod. Den inrättades i november med ett svagt stöd i Sveriges riksdag.
Moderaterna har varit en av motståndarna till en social pelare på EU-nivå, då vi menar att denna pelare skapar en grund för kommissionen att driva fram mer långtgående EU-gemensam lagstiftning inom arbetsmarknads- och socialpolitiken än vad som i dag finns inom detta politikområde. Därtill kan lagstiftning som ska förhandlas fram av EU:s medlemsländer komma att leda till inskränkningar i den svenska arbetsrättsliga modellen. Precis detta ser vi nu också hända.
En annan konsekvens av inrättandet av en social pelare på EU-nivå är att de ökade ambitionerna på området kommer att följas av krav på ökade resurser. Kommissionen föreslår därför ökade anslag för det sociala området i nästa långtidsbudget.
Regeringen driver med stöd från oss moderater en restriktiv hållning rörande utgiftsökningar i EU:s kommande budget. Det är tuffa förhandlingar som är att vänta, då flera av EU:s medlemsländer driver på i en utgiftsökande riktning.
Jag vill därför fråga statsrådet Ann Linde:
Hur ser statsrådet på att de ökade ambitionerna inom EU:s sociala område med stor sannolikhet blir ett nytt kostnadsdrivande område inom EU:s budget och därmed blir en bidragande faktor till en höjd svensk EU-avgift ?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1139 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Linde
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1139 av Karin Enström (M)
Konsekvenser av EU:s sociala pelare
Karin Enström har frågat mig hur jag ser på att de ökade ambitionerna inom EU:s sociala område med stor sannolikhet blir ett nytt kostnadsdrivande område inom EU:s budget och därmed blir en bidragande faktor till en höjd svensk EU-avgift.
Den 2 maj väntas kommissionen lägga fram ett förslag till en flerårig budgetram för perioden 2021–2027. Regeringen har fastlagt fem övergripande prioriteringar inför förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram. Dessa prioriteringar har förankrats med riksdagen:
1. När Storbritanniens bidrag försvinner behöver budgeten minska med lika mycket. Regeringen vill därför sätta ett utgiftstak som inte överstiger 1 % av EU:s BNI.
2. Den svenska avgiften ska hållas nere. Det vill regeringen främst göra genom att minska storleken på budgeten och värna den andel Sverige ska betala.
3. Regeringen vill se en modern budget med omprioriteringar till fördel för gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning, miljö och klimatomställning. Detta ska ske genom minskade anslag för jordbruksstöd och strukturfonder.
4. Det ska kosta att inte ta ansvar. Länder som inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken ska inte kunna få tillgång till stöd från EU på samma sätt som idag.
5. Regeringen vill se en mer effektiv kontroll av hur EU-medel används. Med en minskad budget blir det ännu viktigare att pengarna används på rätt sätt.
När kommissionen har presenterat förslaget om en flerårig budgetram för perioden 2021-2027 kommer regeringen att analysera det och i vanlig ordning överlägga och samråda med riksdagen om mer detaljerade ståndpunkter inför förhandlingarna i rådet med utgångspunkt i de övergripande prioriteringarna ovan.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter består av 20 principer som ska bidra till en positiv utveckling i medlemsstaterna och uppåtgående social konvergens inom EU. Det uttalande om pelaren för sociala rättigheter som rådet ställde sig bakom i oktober och som undertecknades av rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen vid toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november 2017 har inte någon direkt inverkan på EU-budgeten eller medlemsstaternas nationella budgetar.
Regeringen anser att starka offentliga finanser är en grundläggande förutsättning för hållbara framsteg på det sociala området. Verktygen som bör användas för att uppnå målsättningarna med pelaren för sociala rättigheter finns ofta på nationell nivå och arbetsmarknadens parter har en central roll. Uppföljningen av pelaren på EU-nivå bör främst ske genom existerande verktyg och processer för sysselsättnings- och socialpolitik inom den europeiska planeringsterminen.
Stockholm den 19 april 2018
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.