Konsekvenser av Ersättningsnämndens avslag
Skriftlig fråga 2013/14:151 av Johansson, Wiwi-Anne (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-11-28
- Anmäld
- 2013-11-28
- Besvarad
- 2013-12-04
- Svar anmält
- 2013-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 november
Fråga
2013/14:151 Konsekvenser av Ersättningsnämndens avslag
av Wiwi-Anne Johansson (V)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
Som ett led i upprättelseprocessen för dem som vanvårdats i fosterhem har riksdagen beslutat om ersättning till dem som utsatts för de allvarligaste övergreppen. Därför inrättades Ersättningsnämnden den 1 januari 2013 för att fatta beslut om ersättning. Den information som har kommit om nämndens verksamhet visar att en ganska stor andel av dem som ansöker om ersättning får avslag. I skrivande stund är det hela 43 procent som har fått avslag, vilket uppmärksammas i Sveriges Radios Ekot den 27 november 2013.
En del av avslagen sker på formella grunder medan andra sökande får avslag på grund av att den vanvård de utsatts för inte har varit av tillräckligt allvarlig art enligt Ersättningsnämndens tolkning av lagen.
Ansvarigt statsråd Maria Larsson ger dubbla budskap när hon uttalar sig i en intervju i Ekot: Hon har fullt förtroende för Ersättningsnämnden och dess bedömningar men säger samtidigt att det var väldigt svårt att förutse utfallet vid utformningen av lagstiftningen. Det senare uttalandet antyder att hon inte är helt nöjd med utfallet och att lagstiftningen är alltför restriktiv. Om det är så att lagen behöver justeras bör detta göras utan dröjsmål eftersom det handlar om en tillfällig lagstiftning och sista datum för ansökan är den 31 december 2014.
Med anledning av denna tvetydighet vill jag fråga statsrådet Maria Larsson:
Avser statsrådet att ta initiativ till en översyn av lagen om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:151 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
den 4 december
Svar på fråga
2013/14:151 Konsekvenser av Ersättningsnämndens avslag
Statsrådet Maria Larsson
Wiwi-Anne Johansson har den 28 november 2013, med anledning av att jag i en radiointervju den 27 november sagt att det varit svårt att förutse utfallet av den s.k. ersättningslagen, frågat mig om jag avser ta initiativ till en översyn av lagen.
Ingen vet hur många barn som historiskt sett har farit illa inom den sociala barn- och ungdomsvården. Upprättelseutredningen gjorde bedömningen att mellan 2000 och 5000 personer skulle beviljas ersättning med det förslag som lades fram men beräkningarna byggde på uppskattningar och var osäkra. Att det var svårt att förutse hur många som skulle beviljas ersättning är således inget konstigt.
Upprättelseutredningen framhöll att det inte på ett rättvist sätt gick att kompensera de vanvårdade för den skada de orsakats och föreslog att en enhetlig ersättning skulle utbetalas till de som blivit utsatta för övergrepp eller försummelser av allvarlig art. Regeringen och sju partier i riksdagen ställde sig bakom detta och inrättade Ersättningsnämnden i detta syfte. Till och med den 2 december har 593 personer beviljats ersättning.
För att ersättningen inte ska förlora sitt symbolvärde som en bekräftelse och som upprättelse krävs att den förbehålls de allvarligaste formerna av övergrepp och försummelser. Detta symbolvärde får inte urholkas. Alla de som nu söker ersättning beviljas inte ersättning men att de som har drabbats av vanvård av allvarlig art nu ersätts och får en symbolisk upprättelse är ett stort steg framåt. Jag har därmed inte för avsikt att ta initiativ till en översyn av lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.