Konsekvensanalys av nedskärningarna på folkbildningen

Skriftlig fråga 2023/24:173 av Lawen Redar (S)

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

Folkbildningen spelade en viktig roll för demokratiseringen av Sverige och präglar vårt land än i dag genom kunskapsspridning och bildning. Folkbildningen, både den ideella och den professionella, når 1 miljon människor i Sverige årligen och finns i varje svensk kommun. På en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats för kommunens invånare som finns.

Verksamheterna syftar till att förena människor i samtal, studier, språkinlärning, yrkesförberedande program och fortbildande kurser och har särskild betydelse för personer med funktionsnedsättnings möjlighet till aktivitet och för nyanländas möjlighet att få kunskaper om det svenska samhället. Därtill har studieförbunden band till hela det svenska civilsamhället, såsom fackförbund, idrottsrörelsen, kulturlivet och rättighetsorganisationer. Folkbildningen är en grundpelare i den demokratiska kulturpolitiken där människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme.

I årets höstbudget redovisar regeringen hur folkhögskolorna och studieförbunden har lyckats med att nå de mål som riksdagen beslutat för folkbildningen. Resultatet är med beröm godkänt. Inför 2024 planeras en stor omstöpning av såväl styrning som medelstilldelning. Makten att fördela resurser mellan studieförbund och folkhögskolor ska flyttas från Folkbildningsrådet till regeringen, och så fort det beslutet har trätt i kraft planerar regeringen för en omfattande neddragning av studieförbundens anslag om 250 miljoner år 2024, 350 miljoner år 2025 och 500 miljoner år 2026. Förslaget om lagändring har föregåtts av en remissrunda där över hälften av remissinstanserna avstyrkt förslaget.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:

Har ministern tagit initiativ till en konsekvensanalys av förslaget till nedskärningar på studieförbunden?