konfiskerad egendom i Turkiet
Skriftlig fråga 2001/02:804 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-25
- Anmäld
- 2002-03-05
- Besvarad
- 2002-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 februari
Fråga 2001/02:804
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om konfiskerad egendom i TurkietÅr 1984 inledde kurderna en väpnad kamp mot den turkiska staten. Detta fick till följd att den turkiska staten även fördrev många assyrier/syrianer från sina byar. 32 byar konfiskerades.
Turkiska statens tillvägagångssätt var ofta att med vapenhot och misshandel samla ihop byborna för att ge order om att de inom 24 timmar skulle lämna byn och sina ägodelar.
Byborna i Sari och Cevizagaci tvingades så sent som år 1996 från sina hem. De har vänt sig till alla tänkbara instanser för att återfå sin egendom och kunna flytta tillbaka till sina byar. Men det har inte givit något resultat. Nyligen har byborna också vänt sig till den turkiske presidenten, men även det utan resultat.
På vad sätt kan utrikesministern agera för att assyrier/syrianer ska återfå sina byar och sin konfiskerade egendom?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:804 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:804 om konfiskerad egendom i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Viklund har frågat mig på vilket sätt jag kan agera för att assyrier/syrianer ska återfå sina byar och sin konfiskerade egendom.
Jag delar oron över situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet i allmänhet, och intoleransen gentemot landets etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. Det arbete som Sverige och EU bedriver för att Turkiet ska uppfylla prioriteringarna i EU:s partnerskapsdokument syftar bl.a. till att förbättra situationen för landets religiösa minoriteter, inklusive de kristna församlingarna.
Partnerskapets prioriteringar rör bl.a. krav på ratificering av FN-konventioner, större möjligheter till religionsfrihet och avskaffande av legala hinder för åtnjutande av kulturella rättigheter. Det är därför positivt att en viss ökad tolerans gentemot icke-muslimska församlingar har kunnat noteras, vilket framhålls i EU-kommissionens översynsrapport för år 2001. Det behövs t.ex. inte längre tillstånd för att renovera kyrkor och andra byggnader som tillhör religiösa minoriteter. Turkiska myndigheter har genom ett presidentdekret tillåtit syrisk-ortodoxa turkiska medborgare att åter besöka sina hembyar. Samtidigt noterar rapporten att kristna kyrkor fortsatt möter svårigheter, särskilt vad gäller rätt att förvärva egendom. Det vore även naturligt om de kunde återfå konfiskerad egendom. Det är viktigt att den turkiska regeringen fortsätter arbetet med att underlätta för alla religiösa församlingar att utöva sin tro och bevara sina byggnader.
Regeringen kommer, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter, fortsatt driva på för att Turkiet ska uppfylla partnerskapets prioriteringar och krav.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.