kompetenta högskolelärare
Skriftlig fråga 1999/2000:307 av Jonsson, Sofia (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-30
- Anmäld
- 1999-12-07
- Besvarad
- 1999-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:307
av Sofia Jonsson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om kompetenta högskolelärareDen stora expansionen av antalet utbildningsplatser har inneburit ett kvantitativt språng på väg mot kunskapssamhället. Det är nu viktigt att ta tag i de delar som också ökar kvaliteten på våra högskolor och universitet i landet.
En avgörande faktor till ökad kvalitet på högskolor och universitet är rekryteringen av kompetenta lärare. I en rapport visades det nyligen att endast en mindre del av lärarna hade pedagogisk utbildning. Behovet av kompetenta högskolelärare är i dag på sina håll mycket stort, särskilt vid de mindre och medelstora högskolorna, och kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Det är därför viktigt med en samlad strategi för att få fler lärare.
Vilka åtgärder kommer utbildningsministern vidta för att säkra tillgången på kompetenta lärare på universitet och högskolor?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:307 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:307 om kompetenta högskolelärare
Utbildningsminister Thomas Östros
Sofia Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkra tillgången på kompetenta lärare vid universitet och högskolor.
Frågan omfattar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter. Vad gäller de kvantitativa finns det ett stort behov att öka antalet forskarutbildade i Sverige för att säkra tillgången på kompetenta lärare vid universitet och högskolor i samband med utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen och inför det generationsskifte bland forskarutbildade högskolelärare som väntar under det första decenniet efter sekelskiftet.
Högskoleverket har nyligen avslutat ett regeringsuppdrag att sammanfatta och analysera tillgängliga underlag avseende tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade, inklusive forskarutbildade. Rapporten syftar till att underlätta löpande bedömningar av framtida behov av högre utbildning inom olika samhällsområden. Den ligger till grund för det arbete som för närvarande pågår inom Utbildningsdepartementet med att justera de examensmål som ska gälla för forskarutbildningen under kommande perioder. Examensmålen anges per vetenskapsområde och per lärosäte.
Vad gäller frågans kvalitativa aspekt, dvs. kraven på lärarnas pedagogiska skicklighet, bör nämnas att denna tydligt nämns i såväl högskolelagen som högskoleförordningen. Som professor och lektor anställs endast de som har såväl vetenskaplig som pedagogisk kompetens. Även behörighet som adjunkt kräver pedagogisk skicklighet. Tillsammans utgör dessa tre lärarkategorier närmare 70 % av det totala antalet årsverken för budgetåret 1998. Dessutom kan konstateras att andelen årsverken utförda av lärare med doktorsexamen var 54 % 1998, vilket är 2 procentenheter fler än 1995/96.
Universitet och högskolor har ansvaret för att säkra och utveckla kvaliteten i utbildningen. Ett led i detta arbete är att intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning som forskarutbildning. Lärosätena ska utbilda alla nyanställda lärare i undervisningsformer, metodiska ansatser, examinations- och utvärderingsformer samt i andra områden som är av betydelse för att högskolans utbildning ska hålla hög pedagogisk kvalitet. Tidigare anställda lärare ska regelmässigt erbjudas pedagogisk vidareutbildning.
Statsmakternas uppgift är att understödja och kontrollera att kvaliteten inom olika utbildningsområden upprätthålls. Högskoleverkets tillsynsansvar är ett led i detta arbete. En viktig uppgift för Högskoleverket är att granska och bedöma kvaliteten och kvalitetsarbetet vid lärosätena. En viktig aspekt av detta är det pedagogiska utvecklingsarbetet. Som framgår i den till riksdagen nyligen överlämnade propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28) avser regeringen att förtydliga Högskoleverkets uppdrag när det gäller redovisningen av genomförda granskningar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.