Till innehåll på sidan

Kommunplacering i samma kommun som asylsökande bott i under asylprocessen

Skriftlig fråga 2015/16:1245 av Fredrik Schulte (M)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2016-05-18
Överlämnad
2016-05-19
Anmäld
2016-05-20
Sista svarsdatum
2016-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Väntetiden för en asylsökande att få sin asylansökan prövad uppskattas i dag uppgå till mellan 18 och 24 månader. Trots den långa väntetiden existerar inga integrationspolitiska åtgärder att tala om. Detta har gjort att flera kommuner i stället har börjat ta saken i egna händer. Täby kommun har till exempel aktivt börjat arbeta med en kartläggning av tidigare arbetslivserfarenheter och kunskaper hos asylsökande som bor på asylboenden belägna i kommunen. Syftet är att så snabbt som möjligt kunna matcha ihop dem med tänkbara arbetsgivare och planera etableringen. Ett stort problem är dock om samma individer efter att asyl beviljats senare kommunplaceras i andra delar av landet. Därmed kan mycket av samma etableringsarbete gå om intet, barn tvingas på nytt att rotas upp och lämna skolan de gått i och så vidare. Omvänt måste kommuner som gjort stora ansträngningar för att sköta mottagandet på ett bra sätt börja om på nytt. Detta skapar en märklig struktur, gör allt annat än uppmuntrar till ett bra integrationsarbete och är kort och gott inte till gagn för någon.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsministern:

 

Hur ställer sig ministern till att de som beviljats asyl i största möjligaste mån kommunplaceras i samma kommun som de bott i under asyltiden? Och om ministern ställer sig positiv till detta, vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att detta också blir verklighet och inte hindras av byråkratiska skäl på myndighetsnivå?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1245 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2016/01119/I

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1245 av Fredrik Schulte (M) Kommunplacering i samma kommun som asylsökande bott i under asylprocessen

Fredrik Schulte har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om hur han ställer sig till att de som beviljats asyl i största möjliga mån kommunplaceras i samma kommun som de bott i under asyltiden. Fredrik Schulte frågar vidare om ministern ställer sig positiv till detta, vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att detta också blir verklighet och inte hindras av byråkratiska skäl på myndighetsnivå. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara Fredrik Schultes fråga.

Den 1 mars i år trädde lagen om mottagande av vissa nyanlända för bosättning i kraft. Syftet med lagen är att få till stånd en jämnare fördelning av mottagandet mellan landets kommuner. Flyktingmottagande är ett gemensamt ansvar för samhället och alla kommuner måste vara med och ta ansvar för mottagandet för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

Vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Kommunerna får i förväg besked om hur många nyanlända som kommer att omfattas av anvisningar till kommunen kommande år och får därmed bättre möjlighet att planera för mottagandet.

Den anvisande myndigheten får inom ramen för kommuntalen besluta om anvisning i enskilda fall. Det är inte reglerat vilka individuella hänsyn som bör tas vid beslut om anvisning. Från och med den 1 januari 2017 är Migrationsverket anvisande myndighet.

Regeringen kommer att noga följa utvecklingen av den nya lagens tillämpning. Jag ser inte behov av att för närvarade vidta några ytterligare åtgärder.

Stockholm den 25 maj 2016

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.