Kommuners ökande kostnad för socialbidrag
Skriftlig fråga 2009/10:881 av Jansson, Eva-Lena (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-04
- Anmäld
- 2010-06-04
- Besvarad
- 2010-06-09
- Svar anmält
- 2010-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 juni
Fråga
2009/10:881 Kommuners ökande kostnad för socialbidrag
av Eva-Lena Jansson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
I en undersökning gjord av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, där man frågade om förändringarna i sjukförsäkringen hade lett till ökade socialbidragskostnader för kommunerna så svarade en majoritet ja, något som naturligtvis är starkt oroande. Tittar man på statistik med jämförelse från januari 2009 till februari 2010 kan man se att elva av tolv kommuner i Örebro län fått ökade socialbidragskostnader. I Örebro kommun räknar man med en ökning på 13 miljoner kronor på helåret 2010 jämfört med 2009. Under perioden januari–februari är ökningen 6,5 procent jämfört med samma period 2009. Det är därför oroande att regeringen trots SKL:s varningar ändå inte väljer att kompensera kommunerna för den ökande kostnaden som till stor del beror på regeringens politik. Med ökande socialbidrag blir det mindre pengar för kommunerna att fördela till förskolan, skolan och äldreomsorg. I en kommentar till SKL:s undersökning om ökade kostnader för socialbidrag säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL, följande: ”Det är inte acceptabelt att kommunerna får nya kostnader på grund av förändringar av de statliga trygghetssystemen. Vi uppmanar staten, inte minst för den enskildes skull, att förhindra en sådan utveckling.”
Min fråga till statsrådet Mats Odell är följande:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att minska kommunernas kostnad för socialbidrag som orsakats av regeringens förändringar i trygghetssystemen?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:881 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Svar på fråga
2009/10:881 Kommuners ökande kostnad för socialbidrag
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Eva-Lena Jansson har frågat kommun- och finansmarknadsministern om han avser att vidta åtgärder för att minska kommunernas kostnad för socialbidrag som orsakats av regeringens förändringar i trygghetssystemen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sjukförsäkringen ska vara trygg, säker och ska omfatta alla. Den som är sjuk och inte kan arbeta ska alltid vara trygg och ha ett gott skydd. Vi ska även ha en aktiv rehabilitering för att på bästa sätt ge hjälp och stöd tillbaka till arbete.
Vi har nu tagit oss bort från den tidigare passiva sjukförsäkringen. Den som har eller kan utveckla en arbetsförmåga ska få stöd för att komma tillbaka till arbete. Vi har brutit med det gamla systemet då människor fördes in i passiva långtidssjukskrivningar som alltför ofta slutade med förtidspensionering.
Den nya sjukförsäkringen ser till allas möjligheter och behov. Vi har stärkt skyddet för de allvarligt sjuka. Den som är allvarligt sjuk ska kunna få sjukpenning utan tidsgränser. Sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension, ges till dem som har en permanent nedsatt arbetsförmåga på grund av medfödda funktionshinder eller sjukdomar och skador som uppkommit senare i livet. För det stora flertalet som har en tillfällig sjukdom eller skada har vi gjort den största satsningen någonsin på stöd och insatser för att öka möjligheten för återgång till arbetslivet. Sjukförsäkringen har blivit mer aktiv och sjukfallen har både blivit färre och kortare.
Alla som fått sjukpenning i två och ett halvt år eller inte kan få tidsbegränsad sjukersättning längre har erbjudits en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. Ca 85 procent har velat delta i denna och får då aktivitetsstöd. Flertalet har efter avslutad arbetslivsintroduktion kunnat börja arbeta, studera eller gå vidare med andra insatser hos Arbetsförmedlingen. Det är glädjande att så många nu kan ta steget från långtidssjukskrivning och vidare mot egenförsörjning och arbetsgemenskap. För dem som inte har tillräcklig arbetsförmåga för att klara detta finns möjligheten att åter söka ersättning från sjukförsäkringen.
Försäkringskassan har frågat dem som avstått från arbetslivsintroduktionen hur de försörjer sig och av dessa har endast 2 procent av dem som tidigare hade sjukpenning svarat att de får sin försörjning huvudsakligen via kommunerna.
De ökade kostnaderna för försörjningsstöd är främst hänförliga till den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten. De allra flesta som tidigare var sjukskrivna har snabbare kommit tillbaka i arbete vilket är gynnsamt för kommunernas skatteintäkter. Sjukfrånvaron inom den kommunala sektorn har också minskat kraftigt de senaste fyra åren. Som en följd av den minskande sjukfrånvaron kunde kommunernas avgift för den kollektivavtalsbaserade sjukförsäkringen 2009 sänkas till noll, vilket innebar att kommuner och landsting fick minskade kostnader med 5,2 miljarder kronor.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.