Kommuners ansvar då friskola läggs ned
Skriftlig fråga 2009/10:234 av Thorell, Olle (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-11-24
- Anmäld
- 2009-11-24
- Besvarad
- 2009-12-02
- Svar anmält
- 2009-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 november
Fråga
2009/10:234 Kommuners ansvar då friskola läggs ned
av Olle Thorell (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Arboga yrkesgymnasium meddelade bara en bit in på höstterminen att man skulle lägga ned utbildningen, till stor förtret för de 91 elever som går där.
Företaget som driver skolan kan lägga ned verksamheten och lämna eleverna utan att man genomfört det man åtagit sig, nämligen att genomföra den utbildning man utlovat.
I all annan affärsverksamhet har den som levererar en vara eller en tjänst ett ansvar att faktiskt leverera det man har åtagit sig. I den mycket avreglerade marknad som skolan har blivit så är det tydligen inte fallet.
Lagstiftningen rörande friskolors verksamhet tillåter inte att man ställer krav på slutförd utbildning, endast att utbildning ska genomföras. Inte heller ställs några krav på garantier som skyddar barn och ungdomar från skada i händelse av ekonomiskt obestånd eller förändrad affärsinriktning hos friskolors ägare.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att liknande händelser inte ska kunna inträffa i Arboga eller på andra orter i Sverige då utbildningsanordnare på grund av konkurs eller andra ekonomiska bekymmer lägger ned verksamheten och lämnar kommunen med ansvaret att genomföra elevernas utbildning?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:234 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2009/10:234 Kommuners ansvar då friskola läggs ned
Utbildningsminister Jan Björklund
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte utbildningsanordnare på grund av konkurs eller andra ekonomiska bekymmer ska lägga ned verksamheten och lämna kommunen med ansvaret för att genomföra elevernas utbildning.
Enligt skollagen (1985:1100) har kommunen det yttersta ansvaret för att elever erbjuds utbildning i grundskolan och i gymnasieskolan och motsvarande skolformer. För att kommunerna ska kunna fullgöra sitt ansvar ingår som en faktor vid fastställandet av det generella statsbidragets storlek andelen barn och ungdomar som bor i kommunen. Statsbidraget är således bestämt med hänsyn till antalet barn och ungdomar för att alla kommuner ska kunna erbjuda denna utbildning, oavsett om den ges i egen eller annans regi. Elever och deras föräldrar har möjlighet att välja skola, till exempel att välja mellan en kommunal skola eller en fristående skola. Om en elev väljer och antas till en fristående skola ska den fristående skolan ersättas för detta med ett belopp som motsvarar den kostnad hemkommunen har för motsvarande utbildning i kommunal regi.
Naturligtvis måste utgångspunkten vara att elever ska kunna slutföra sin utbildning vid den skola där de antagits. Detta är ett skäl till att verksamhetens stabilitet och långsiktighet är en av de faktorer som bedöms av Statens skolinspektion i samband med prövning av ansökan om bidrag för fristående skolor motsvarande gymnasieskolan. Det kan dock hända att såväl fristående skolor som kommunala skolor får ändrade förutsättningar för sin verksamhet, efter det att eleverna påbörjat utbildningen, vilket gör att verksamheten inte kan drivas vidare.
För att en kommun ska ha möjlighet att kunna fullgöra ansvaret för att alla barn och unga får den utbildning de har rätt till, även om de får denna utbildning hos en annan huvudman, har kommunen enligt skollagen rätt till insyn i verksamheten. På detta sätt kan kommunen hålla sig informerad om en fristående huvudmans förutsättningar för att bedriva utbildningen. Därmed ges kommunen möjlighet att ha en beredskap för att ta emot elever i den mån en huvudman inte längre kan bedriva verksamheten, till exempel som en följd av ett vikande elevantal. I sammanhanget bör nämnas att en kommun kan ta in en sökande till gymnasieskolan vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen.
Att kommunen är den som har det yttersta ansvaret för att barn och unga får den utbildning de har rätt till är en konsekvens av det styrsystem som råder för det svenska skolväsendet. Dagens utbud av kommunala och fristående skolor innebär rika valmöjligheter för elever och en konkurrens som främjar utbildning av god kvalitet hos såväl kommunala som fristående skolhuvudmän. Jag avser inte att vidta några åtgärder för att ändra denna ordning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.