Kommunernas handlingsplaner mot våldsbejakande extremism
Skriftlig fråga 2015/16:355 av Mikael Cederbratt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-19
- Överlämnad
- 2015-11-20
- Anmäld
- 2015-11-24
- Svarsdatum
- 2015-12-02
- Sista svarsdatum
- 2015-12-02
- Besvarad
- 2015-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
I ett läge där Säpo höjer beredskapen och läget i vår omvärld är alltmer oroligt blir det mer tydligt att vi på alla plan behöver en större beredskap och ett större säkerhetstänkande.
Fyra av landets fem största städer saknar en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Enligt den nationella samordnaren Mona Sahlins sekretariat har runt 100 kommuner hittills antingen tagit fram eller håller på att ta fram en handlingsplan. Från Sahlins sekretariat har man också påtalat att kommunerna måste påskynda detta arbete.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Vad gör ministern och regeringen för att underlätta för kommunerna i arbetet med att ta fram handlingsplaner mot våldsbejakande extremism?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:355 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku2015/02800/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:355 av Mikael Cederbratt (M) Kommunernas handlingsplaner mot våldsbejakande extremism
Mikael Cederbratt har frågat mig vad jag och regeringen gör för att underlätta arbetet för kommunerna i arbetet med att ta fram handlingsplaner mot våldsbejakande extremism.
Jag ser allvarligt på den senaste tidens utveckling av våldsbejakande extremism. Samhället måste både ha beredskap och tillgång till åtgärder som kan förebygga radikalisering och att människor går från extrema åsikter till våldsamma och extrema handlingar. Regeringen har under året kraftfullt förstärkt det förebyggande arbetet bl.a. för att utveckla myndigheternas förebyggande insatser och metoder, vilket regeringen har redovisat i skrivelsen Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (skr. 2014/15:144). De 21 åtgärder som pågår är grupperade inom fem områden: nationell samordning för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, åtgärder för att värna demokratin och alla människors lika värde och rättigheter, åtgärder mot identifierade risker, åtgärder för att individer ska lämna våldsbejakande extremistiska rörelser samt stärkt nordiskt och internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Det är mycket viktigt att kommunerna arbetar med att förebygga våldsbejakande extremism. Det är på lokal nivå som våldsbejakande extremistiska grupper och även ensamagerande extremister verkar. Olika grupper, nätverk och individer sprider aktivt våldsbejakande och extremistisk propaganda via internet och sociala medier. Det är därför av stor vikt att fritidsledare, lärare, personal inom socialtjänsten och polisen har kunskap om extremism och kan upptäcka radikalisering och bemöta extrem och våldsbejakande retorik.
Kommunerna är självständiga och gör egna prioriteringar utifrån lokala problembilder. Genom att tillsätta den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, har regeringen underlättat för kommunera att utveckla sitt arbete. Samordnaren genomför kommunbesök och utbildningar som anpassas till kommunernas behov. På samordnarens webbplats finns även information om hur det lokala förebyggande arbetet kan byggas upp. Kommuner som samverkar med minst en organisation kan också söka statsbidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för verksamhet som förebygger antidemokratiskt beteende och radikalisering samt för verksamhet till individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser enligt förordningen (2011:1508) om statsbidrag för verksamhet som värnar demokratin.
Samordnaren har i dag kontaktpersoner i 290 kommuner. Ett mindre antal kommuner har utsett lokala samordnare och utvecklat lokala handlingsplaner. Samordnaren lanserade den 26 november en särskild satsning på kommuner genom s.k. Kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer. Satsningen genomförs i fyra städer: Stockholm, Göteborg, Örebro och Borlänge. Jag är övertygad om att flera kommuner kommer att kunna använda sig av den kunskap som samordnaren och dessa kommuner tar fram när de bygger upp sitt eget förebyggande arbete.
För att förebygga våldsbejakande extremism krävs ett långsiktigt och kunskapsbaserat arbete. Olika yrkesgrupper som arbetar med ungdomar inom kommunala verksamheter och inom nationella myndigheter har ett ansvar för att aktivt verka för demokratiska värderingar och alla människors lika värde och rättigheter och samtidigt förebygga våldsbejakande ideologier och rasism. Jag följer noga utvecklingen av arbetet med att värna demokratin genom kontinuerliga avstämningar med den nationella samordnaren, med olika myndigheter, organisationer och trossamfund.
Jag anser att regeringen, genom de förebyggande åtgärder som har vidtagits tillsammans med samordnarens strategiska arbete och den nationella strategin mot terrorism som antogs i augusti, har skapat goda förutsättningar för att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism vidare på alla nivåer i samhället.
Stockholm den 2 december 2015
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.