Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kommunalt lagtrots

Skriftlig fråga 2003/04:928 av Sandahl, Olle (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-17
Anmäld
2004-03-17
Besvarad
2004-03-24
Svar anmält
2004-03-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 mars

Fråga 2003/04:928

 av Olle Sandahl (kd) till justitieminister Thomas Bodström om kommunalt lagtrots

Frågan om mobbning i skolan har debatterats livligt och indignerat under flera år. I ett antal rättsfall har kommuners ansvarsfulla roll bekräftats. Problemet har inte, trots all diskussion, kommit till en lösning eller upphört.

Inom skolan i Ljungby kommun pågår ett mycket långdraget och synnerligen olyckligt mobbningsärende. Situationen har trappats upp till orimlig nivå. Föräldrarna, som vill skydda sitt barn från skada har inte sett annan utväg än att hålla barnet hemma från skolan, de dagar då föräldrarna inte själva kunnat köra eleven, eftersom mobbningen är knuten till skolskjutsen.

Kommunen har sedan ytterligare misslyckats att hantera och lösa situationen så till den grad att man förelagt familjen vite för trots mot skolplikten. Detta vite upphävdes av domstol den 26 november 2003 och samtidigt konstaterade domstolen att kommunen "inte vidtagit någon åtgärd för att komma till rätta med problemet." Domstolen konstaterade att" det har funnits berättigad anledning ...att resa till och från skolan på annat sätt än med ordinarie skolskjuts."

Fortfarande, snart tre månader efter domslutet, har kommunen inte vidtagit åtgärder som följd av domen. Det lagtrots som en kommun visar genom att inte efterfölja given dom är ett direkt och påtagligt problem för den drabbade eleven men i hög grad också för en demokratisk rättsstat.

Vilken åtgärd avser statsrådet att vidta med anledning av att kommuner, till men för enskilda och rättsstaten, inte följer domstolsutslag?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:928 besvarad av

den 24 mars

Svar på fråga 2003/04:928 om kommunalt lagtrots

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Olle Sandahl har frågat justitieministern Thomas Bodström om vilken åtgärd han avser att vidta med anledning av att kommuner, till men för enskilda och rättsstaten, inte följer domstolsutslag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara frågan.

Inledningsvis vill jag framhålla att jag inte uttalar mig i ett enskilt ärende. Jag kan därför inte som minister kommentera det ärende som Olle Sandahl tar upp i sin fråga.

Dock vill jag framhålla att kommuner och landsting naturligtvis är skyldiga att följa de lagar som gäller och att de också är skyldiga att rätta sig efter beslut som meddelats av domstol. Jag anser därför att kommunalt domstolstrots är oacceptabelt.

Jag vill också betona att det aldrig är acceptabelt att en elev blir utsatt för kränkande behandling. Rektor har enligt skollagen (1985:1100) ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera en skolas handlingsprogram mot kränkande behandling. Skolan och därmed kommunen har också ett ansvar för vad som händer under skolskjutsen. Om mobbning förekommer är skolan skyldig att aktivera sitt handlingsprogram på samma sätt som om mobbningen hänt i skollokalerna.

Frågan om kommuners och landstings skyldighet att följa domar som meddelats av förvaltningsdomstolar har sedan år 1986 varit föremål för flera utredningar som inte lett fram till någon lagstiftning. Den senaste utredningen som presenterades i departementspromemorian Kommunalt domstolstrots (Ds 2000:53) ledde till regeringens proposition Åtgärder mot kommunalt domstolstrots (prop. 2001/02:122). I denna föreslog regeringen en rad åtgärder med syfte att motverka kommunalt domstolstrots. Bland annat föreslogs ändringar i kommunallagen (1991:900) innebärande att de kommunala revisorerna skulle ges vidgade möjligheter att granska ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, att ett beslut som kan överklagas genom laglighetsprövning får verkställas innan det har vunnit laga kraft om inte särskilda skäl talar emot det och att beslut om rättelse av ett redan verkställt beslut ska meddelas utan oskäligt dröjsmål. Ändringar föreslogs också i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453) som innebär att sanktionsavgift ska kunna åläggas kommuner och landsting som dröjer alltför länge med att verkställa domar angående insatser enligt dessa lagar. Riksdagen beslutade i maj 2002 att anta regeringens förslag (bet. 2001/02:KU27 , rskr. 2001/02:271 ). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2002.

Jag ser med anledning av vad jag anfört inga skäl att vidta ytterligare åtgärder för att motverka kommunalt domstolstrots.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.