kommunala självstyret
Skriftlig fråga 2000/01:622 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-01
- Anmäld
- 2001-02-06
- Besvarad
- 2001-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:622
av Inger René (m) till statsrådet Britta Lejon om kommunala självstyretEn alltför ofta stående punkt på kommunfullmäktiges kungörelselista är avsägelse från en ledamot i någon nämnd eller styrelse och nyval till samma post.
Misstron mot politiker och misstron mot politiken synes öka. Den enskildas möjligheter genom politiska beslut i den egna kommunen minskar eftersom besluten inte sällan tas i riksdag eller regering.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att motverka denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:622 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:622 om kommunala självstyret
Statsrådet Britta Lejon
Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att motverka en utveckling mot att många kommunalt förtroendevalda avsäger sig uppdraget som ledamot i nämnder och styrelser. Inger René menar att misstron mot politiker och politiken synes öka samt att den enskildas möjligheter att genom politiska beslut i den egna kommunen minskar eftersom besluten inte sällan tas i riksdag eller regering.
Det finns oroande tecken som tyder på att misstron mot de folkvalda institutionerna och mot oss som är politiker har ökat. Statsvetaren Tommy Möller har dock dragit slutsatsen att misstron inte är omfattande. Frågan har även ställts i attitydundersökningar som genomförs av SOM-institutet i Göteborg, dock utan att någon entydig bild av utvecklingen har framkommit.
Däremot anser jg inte att avhoppen från kommunala förtroendeuppdrag skulle bero på några inskränkningar i den kommunala självstyrelsen.
Demokratiutredningen har i sitt slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1) konstaterat att politikerrollen genom omorganisationer och besparingspolitik i kommuner och landsting har förändrats. Det har blivit svårare att vara fritidspolitiker. De har förlorat makt till chefstjänstemän och yrkespolitiker.
Vad utredningen således konstaterat talar snarare för att det är maktkoncentrationen i kommunhus och partiorganisationer lokalt som leder till att nämndledamöter och fullmäktigesuppleanter finner sina beslutsbefogenheter begränsade.
Jag är övertygad om att det vi nu ser är mer långtgående och djupgående värderingsförändringar hos det svenska folket. Människor förväntar sig i dag att demokrati på 2000-talet ska innebära något mer än vad det inneburit under 1900-talet. Enskilda människor vill ha mer att säga till om, också på den lokala nivån. Det visar sig att där människor har fått mer att säga till om t.ex. genom brukarstyre och elev- och föräldrastyrda skolor, uppfattar man också att demokratin har växt.
Därför ser jag inte att den lokala demokratin i första hand är en fråga om hur fri den enskilda kommunen är i förhållande till statsmakten. Det handlar i stället om att kunna underlätta och uppmuntra våra medborgare att lokalt engagera sig politiskt för att vi ska kunna behålla den lokala maktutövningen i hela landet av och för hela folket. Jag vill särskilt underlätta för medborgare att vara lokalt förtroendevalda. Jag är allvarligt oroad av det faktum att runt var tionde fullmäktigeledamot har lämnat sitt uppdrag sedan förra valet. Det är också allvarligt att avhoppen är särskilt många bland de unga förtroendevalda och bland kvinnor.
I början av sommaren kommer Kommundemokratikommittén (dir. 1999:98) att lämna sitt betänkande. Kommittén har i uppdrag att bl.a. analysera orsakerna till avhoppen samt att lämna förslag om förbättringar av de förtroendevaldas arbetsvillkor.
Demokratiutredningens slutbetänkande sändes under förra året ut på remiss och för ett omfattande rådslag. Just nu pågår sammanställningen av det stora antalet remissvar som glädjande nog har kommit in. Rådslaget har satt i gång en process och en djupgående diskussion om demokratins villkor. Många kommuner har exempelvis tillsatt särskilda demokratiberedningar för att främja denna diskussion. Dessutom har jag inrättat en särskild Demokratidelegation som yttrar sig över ansökningar om ekonomiska medel för demokratiutveckling och som förbereder ett firande av 80-årsjubiléet av den allmänna rösträttens införande.
Min ambition är att regeringen i höst ska kunna överlämna en demokratiproposition till riksdagen i syfte att bl.a. förstärka den lokala demokratin. Jag räknar med att propositionen både kommer att behandla förslag från Demokratiutredningen och Kommundemokratikommittén.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.