kommunala folkomröstningar

Skriftlig fråga 2001/02:95 av Finné, Ewa Thalén (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-22
Anmäld
2001-10-30
Besvarad
2001-10-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 oktober

Fråga 2001/02:95

av Ewa Thalén Finné (m) till statsrådet Britta Lejon om kommunala folkomröstningar

Regeringsbeslutet från den 11 oktober 2001 att återigen avslå Heby kommuns ansökan om att få byta län har med all rätt väckt stor uppmärksamhet, särskilt som det finns ett folkomröstningsresultat i botten, där 58 % av hebyborna uttalat sig för ett länsbyte. Beslutet har debatterats i medierna, och även i riksdagen i form av en interpellationsdebatt med demokratiminister Britta Lejon den 16 oktober.

I interpellationsdebatten konstaterar demokratiministern följande: "(Men) låt mig först klargöra en sak, nämligen att detta inte har varit något enkelt beslut. Tro inte att regeringens ställningstagande har inneburit att vi har bortsett från den folkopinion som finns. Nej, det har vi inte. Detta har varit ett svårt beslut att fatta. Jag har våndats med det under en lång tid. Det erkänner jag gärna. Anledningen till det är ju just att det finns en sådan uttalad opinion i Heby för detta och att det handlar om många olika saker, bl.a. om identitet." Och i sitt sista anförande säger demokratiministern: "I en demokrati är det så att folkvalda självklart både ska uppmuntra och ska delta i och lyssna till olika folkliga opinioner. Men i en demokrati är det också så att man inte alltid kan räkna med att man får som man vill."

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till demokratiministern:

Hur stor majoritet anser statsrådet att det ska krävas i en folkomröstning som den i Heby, för att folkmajoriteten ska få som den vill, och att regeringen ska besluta i enlighet med den uttryckta folkviljan?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:95 besvarad av

den 31 oktober

Svar på fråga 2001/02:95 om kommunala folkomröstningar

Statsrådet Britta Lejon

Ewa Thalén Finné har frågat mig hur stor majoritet jag anser det ska krävas i en folkomröstning som den i Heby för att folkmajoriteten ska få som den vill och för att regeringen ska besluta i enlighet med den uttryckta folkviljan.

Förutsättningarna för ändringar i landstingsindelningen regleras i den s.k. indelningslagen. I denna anges bl.a. att en ändring i landstingsindelningen endast får ske om ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt.

Vid bedömningen av om ändringar i landstingsindelningen ska göras eller inte är det flera omständigheter som regeringen har att ta hänsyn till. Inställningen hos befolkningen som bor i det aktuella området är naturligtvis en viktig sådan omständighet. Men den kan inte vara ensamt avgörande. Hänsyn måste också tas till de berörda landstingens intressen och till vilka konsekvenser ett länsbyte skulle få för närliggande kommuner. Resultatet av en folkomröstning i en kommun utgör således en omständighet bland flera som regeringen har att beakta i ärenden som gäller ändringar av landstingsindelningen.

Jag vill här också peka på vad regeringen angav i skälen för sitt första beslut över Heby kommuns ansökan om landstings- och länsbyte. Regeringen anförde bl.a. att ett länsbyte för Heby kommun skulle medföra konsekvenser för både landstinget i Västmanland och för den till Heby närliggande Sala kommun.

Jag vill också nämna att regeringen den 27 september 2001 beslutade att ge Kommundemokratikommittén ett tilläggsuppdrag. Direktivet innebär att kommittén ska se över förutsättningarna för och förfarandet vid ändringar i landstings- och kommunindelningen. Kommittén ska bl.a. utreda om det bör vara möjligt för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att kunna föranstalta om folkomröstning i sådana områden som indirekt berörs av en ansökan om indelningsändring. Kommittén ska även överväga vilken tyngd befolkningens inställning i en indelningsfråga bör ha.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.