Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kommissionens förslag om minskat antal utsläppsrätter

Skriftlig fråga 2012/13:47 av Karlsson, Sara (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-10-16
Anmäld
2012-10-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2012-10-30
Svar anmält
2012-11-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 oktober

Fråga

2012/13:47 Kommissionens förslag om minskat antal utsläppsrätter

av Sara Karlsson (S)

till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

EU-kommissionen presenterade i augusti ett förslag om att hålla tillbaka hundratals miljoner utsläppsrätter för att komma till rätta med överflödet.

Mellan 400 miljoner och 1,2 miljarder utsläppsrätter som enligt plan skulle börja säljas 2013 ska i stället hållas tillbaka under den första delen av den tredje auktioneringsfasen mellan 2013 och 2015 och släppas i slutet av den.

Klimatkommissionär Connie Hedegaard sade i flera medieintervjuer att hon inte ansåg det förnuftigt att fortsätta att översvämma en marknad där det redan finns ett överskott.

Flera av de svenska stora innehavarna av utsläppsrätter har haft stora överskott som gått att sälja på marknaden. Bakgrunden till det är mycket positiv. Dessa företag har varit bättre rustade att minska utsläppen och legat bättre till än genomsnittet i Europa i sin bransch. Detta faktum är också bakgrunden till att kommissionens förslag skulle kunna gynna svensk basindustri. Äntligen skulle företagens omställningsförsprång ge direkt ekonomisk utdelning.

Hur tänker statsrådet stödja kommissionens arbete med förslaget?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:47 besvarad av Miljöminister Lena Ek

den 30 oktober

Svar på fråga

2012/13:47 Kommissionens förslag om minskat antal utsläppsrätter

Miljöminister Lena Ek

Sara Karlsson har frågat statsrådet Anna-Karin Hatt om kommissionens förslag att senarelägga auktioneringen av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och vad statsrådet avser att göra för att stödja kommissionens arbete med förslaget. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag och regeringen med mig anser att EU ETS är ett mycket viktigt styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen inom EU utan att snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna. Regeringen eftersträvar att EU ETS utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken. Regeringen verkar också för att förutsättningarna ska öka för att EU ska kunna skärpa sitt klimatmål för 2020 till -30 procent. En sådan skärpning är ett rättframt sätt att påverka prisutvecklingen inom handelssystemet. Det nu växande överskottet på utsläppsrätter riskerar att destabilisera handelssystemet och försvaga incitamentet till de investeringar i teknik och anläggningar med låga växthusgasutsläpp som krävs för att EU ska klara sina långsiktiga klimatmål.

Regeringen fäster stor vikt vid klimatpolitikens behov av marknadsansatser och kostnadseffektivitet. Regeringen välkomnar förslag som löser den nuvarande överskottssituationen utan att förtroendet för marknaden äventyras och som stärker handelssystemets långsiktiga styrningsverkan. Jag är dock orolig för att kommissionens aktuella förslag om så kallade back-loading inte åstadkommer detta, bland annat då föreslagen åtgärd snarare skjuter problemet på framtiden än löser det. Jag ser därför fram emot den rapport om utsläppsmarknadens funktion som kommissionen ska presentera i november tillsammans med en konsekvensanalys och precisering av förslaget från i somras. Rapporten om utsläppsmarknaden bör enligt min mening analysera mer strukturinriktade alternativ för att stärka handelssystemet än det som kommissionen presenterade i somras, exempelvis att permanent minska utbudet av utsläppsrätter eller öka efterfrågan genom att vidga EU ETS omfattning till nya sektorer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.