koloniträdgårdsrörelsen
Skriftlig fråga 1998/99:438 av Rask, Ola (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-11
- Anmäld
- 1999-03-16
- Besvarad
- 1999-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 mars
Koloniträdgårdar är i många städer ett inslag i stadsbilden som värdesätts av både kolonisterna själva och allmänheten. Bland dem som har glädje av sin kolonilott finns alla slags människor, inte bara de som är unga, friska och starka, som har svenska som modersmål och råd att åka utomlands på semestern.
Bostadsutskottet har nyligen uttalat att det ligger ett stort värde i att såväl existerande koloniträdgårdar bevaras som att det kommer till nya i en omfattning som svarar mot de behov och den efterfrågan som finns. Enligt uttalandet är det dock primärt en kommunal fråga att avgöra vilka insatser som erfordras för detta. Frågan är om det inte borde vara en uppgift även för de statliga organen att förbättra förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling av koloniträdgårdsrörelsen.
Det ekologiskt hållbara samhället är ett nationellt mål. Koloniområdena har viktiga funktioner i det gröna folkhemmet. De bidrar till den biologiska mångfalden i staden, de bidrar till en resurssnål livsmedelsförsörjning och de inspirerar till en kretsloppsanpassad livsstil. Paradoxalt nog har koloniområdena nästan inte uppmärksammats alls i Agenda 21-arbetet, vare sig i kommunerna eller i de statliga verken och departementen. Den som vill ha råd av en statlig myndighet om planering av koloniområden får nöja sig med en skrift från 1977, långt före plan- och bygglagens tillkomst. I statliga dokument om lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet har jag inte funnit en enda rad om koloniträdgårdar.
Min fråga är vilka åtgärder statsrådet är beredd att vidta för att statliga myndigheter skall främja en positiv utveckling av koloniträdgårdsrörelsen.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:438 besvarad av
- Miljöminister Kjell Larsson
den 17 mars
Ola Rask har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att statliga myndigheter skall främja en positiv utveckling av koloniträdgårdsrörelsen.
Jag instämmer helt i bostadsutskottets uttalande om värdet av att bevara och nyskapa koloniträdgårdar. Parker och grönområden liksom tätortsnära natur och andra grönytor är en viktig del av den yttre miljön. Sådana områden har också sociala funktioner och bidrar till människors hälsa och livskvalitet. Jag instämmer också i bostadsutskottets uttalande, som säger att det primärt är en kommunal fråga att avgöra vilka närmare insatser som erfordras.
Som Ola Rask är inne på har koloniträdgårdsrörelsen en viktig plats i arbetet för en hållbar utveckling. Koloniträdgårdsodling har också betydelse både genom att bidra till kunskap och intresse kring lokal livsmedelsförsörjning samt genom de möjligheter den skapar för lokala kretslopp av växtnäringsämnen. Den kan också bidra till ökad social gemenskap i bostadsområden. Speciellt i områden med en stor andel invandrare finns exempel på ett stort engagemang kring trädgårdsodling. Av dessa skäl är odling och odlingslotter ett inslag i lokalt Agenda 21-arbete och förnyelse av bostadsområden i flera kommuner. Exempel finns bl.a. i Sundsvall och Göteborg.
I detta sammanhang vill jag framhålla regelverket i plan- och bygglagen. Genom detta ställs krav på att områden med samlad bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av parker och andra grönområden. Kommunen ges här möjlighet att i detaljplaner eller områdesbestämmelser meddela skyddsbestämmelser för särskilt värdefulla tomter och allmänna platser.
Jag vill också stryka under behovet av att öka kunskapen om betydelsen av natur- och grönområden i vardagsmiljön. Flera statliga myndigheter är i dag aktiva när det gäller att sprida sådan kunskap och stimulera arbetet med dessa frågor i samhällsplaneringen; däribland Boverket, Byggforskningsrådet, Vägverket och Sveriges Lantbruksuniversitet. Movium-sekretariatet vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp har en rad publikationer inom området planering av grönytor och parker samt trädgårdsodling. Skogs- och jordbrukets forskningsråd stöder dessutom Fritidsodlarnas Riksorganisation med 3,5 miljoner kronor årligen. Pengarna används huvudsakligen för informationsverksamhet.
Förordningen (1998:23) om lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället ger inte utrymme för att direkt stödja anläggandet av koloniträdgårdar eller odlingslotter. Däremot kan sådana aktiviteter ingå som delar i ett program där vissa åtgärder kan erhålla stöd. Exempel på en sådan åtgärd är omhändertagande av organiskt avfall för kompostering för att sluta kretsloppet av växtnäringsämnen.
Sammanfattningsvis konstaterar jag som svar på Ola Rasks fråga att det finns stöd i plan- och bygglagen för att grönområden i bebyggelsemiljön skall kunna främjas och bevaras. De viktigaste aktörerna för att utveckla arbetet med dessa frågor, däribland koloniträdgårdsodlingen, är kommunerna genom det kommunala planmonopolet. Det regelverk som finns tycker jag ger tillfredställande möjligheter för kommunerna att ge adekvat stöd till koloniträdgårdsverksamhet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.