Till innehåll på sidan

Kollision mellan jaktlagstiftning och djurskyddslagstiftning

Skriftlig fråga 2005/06:606 av Qarlsson, Annika (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-12-13
Anmäld
2005-12-14
Besvarad
2005-12-23
Besvarad
2005-12-27
Svar anmält
2006-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 december

Fråga 2005/06:606 av Annika Qarlsson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)

Kollision mellan jaktlagstiftning och djurskyddslagstiftning

Jag har tidigare frågat ministern om lagstiftningar som kolliderar. I svaret på min tidigare fråga hänvisar Ann-Christin Nykvist till justeringar som ska göras i 28 § jaktförordningen. Förutom att justeringarna inte är tillräckligt omfattande, enligt min mening, så kommer det alltid att finnas tillfällen då rovdjurslagstiftningen står i strid med djurskyddslagen. För i djurskyddslagens (1998:536) 2 § står att ”djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom”. Det går också att hitta delar i andra paragrafer som strider mot rovdjurslagstiftningen.

För den som bor och verkar under dessa förutsättningar är det uppenbart att det kommer att finnas många tillfällen då olika lagkrav står mot varandra även fortsättningsvis. Justeringen i förordningen är inte tillräcklig, vare sig för hägnad tamboskap eller för hundar eller fäboddrift. Därför vore det bra med ett klargörande av vilken lagstiftning som är överordnad.

Därför frågar jag ministern:

Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att det ska framgå vilken lagstiftning som väger tyngst när rovdjursförordningen och djurskyddslagen strider mot varandra?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:606 besvarad av

den 23 december

Svar på fråga 2005/06:606 om kollision mellan jaktlagstiftning och djurskyddslagstiftning

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Annika Qarlsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att det ska framgå vilken lagstiftning som väger tyngst när jaktlagstiftningen och djurskyddslagstiftningen strider mot varandra.

Djurskyddslagstiftningen innehåller bestämmelser om vilka skyldigheter människan har som vårdare av tamdjur med främsta syfte att djuren ska behandlas väl och skyddas från lidande. Jaktlagstiftningen innehåller bestämmelser om viltvården och rätten till jakt. Enligt den lagstiftningen är allt vilt fredat och får bara jagas när det är särskilt angivet. Genom olika EU-direktiv och internationella konventioner är det för många arter noga reglerat när vilda djur får dödas.

Tamdjursägares berättigade intresse av att skydda sina tamdjur mot angrepp av rovdjur ställs här mot det allmänna intresset av att bevara vilda djurarter i livskraftiga stammar. Genom bestämmelser i jaktförordningen ges dock uttryck för en avvägning mellan intresset av att skydda tamdjur och viltvårdsintresset på så sätt att skyddet för tamdjur får ge vika då tamdjuret angrips av vissa slag av särskilt värdefullt vilt. Djurskyddslagstiftningen och jaktlagstiftningen strider inte mot varandra. Den som följer bestämmelserna i jaktlagstiftningen bryter inte mot djurskyddslagstiftningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.