klotter
Skriftlig fråga 1997/98:1004 av Fridén, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-11
- Anmäld
- 1998-08-17
- Besvarad
- 1998-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 augusti
Nyligen har redovisats vilka kostnader per år som belastar kommuner och landsting för åtgärder efter illegalt klotter. Man har kommit fram till att det rör sig om minst en halv miljard kronor. Till detta kommer då allt som man avstår från att åtgärda liksom de stora kostnader som drabbar privata företag och enskilda människor. Detta är enbart de ekonomiska kostnaderna. Förstörelsen av naturvärden och kulturvärden går inte att mäta i pengar. Ej heller kränkningen av andras integritet och förlusten av estetiska värden.
Just när många människor från hela världen kommer till vår i grunden så vackra huvudstad för att ta del av utbudet under kulturhuvudstadsåret företer denna, t.ex. i den känsliga Gamla stan på vissa platser likheten med ett enda stort klotterplank. Det har också på sistone talats om att man först skall utreda sambandet mellan kriminalitet och klotter. Klottrandet är en kriminell handling, så det sambandet är uppenbart. Vi vet också att de aktivaste av klottrarna begår andra brott och att klotter och annan skadegörelse ofta är inkörsporten till ytterligare brottslig verksamhet.
Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att stävja klotter?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1004 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
den 20 augusti
Lennart Fridén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att stävja klotter.
Klotter är en typ av brottslighet som drabbar oss i vardagen och som skapar både otrivsel och ekonomiska förluster. Som regeringen angett i budgetpropositionen skall samhällets insatser mot vardagsbrottsligheten öka. I detta arbete skall närpolisen vara den drivande kraften. Under åren 1998-2001 förstärks rättsväsendet med 1,5 miljarder kronor. En stor del av dessa resurser kommer att tilldelas polisen, bl.a. för att utveckla närpolisverksamheten.
Närpolisen skall arbeta på ett förebyggande och problemorienterat sätt. Detta gäller naturligtvis även i fråga om att stävja klotter. Det finns möjlighet att ta i beslag och förverka klotterverktyg, om de påträffas vid sådana tillfällen att de kan antas komma till brottslig användning. Jag vet att det vid underrättelseenheten vid Länskriminalpolisen i Stockholm bedrivs ett ambitiöst och planmässigt arbete mot klotter. En särskild expertgrupp har inrättats som samlar in, bearbetar och sprider information om klotter och klottrare till andra poliser i länet. Arbetet har bl.a. lett till att polisen lyckats identifiera unga förstagångsklottrare och med bistånd av socialförvaltningen och ungdomarnas föräldrar har klottrarna förmåtts att sluta med sin skadegörelse.
Exemplet visar att ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete kräver att också andra än polisen engageras. Även näringslivet, skolan, organisationer och enskilda har viktiga funktioner när det gäller att komma till rätta med vardagsbrottsligheten. Behovet av samverkan mellan olika aktörer i samhället betonas i det brottsförebyggande program som regeringen lade fram år 1996 (Ds 1996:59). Programmet håller nu successivt på att genomföras, bl.a. genom att lokala brottsförebyggande råd inrättas runt om i landet.
Klotter på allmän eller enskild egendom skall, liksom annan brottslighet i samhället, förebyggas och bekämpas med systematiska och väl genomtänkta arbetsmetoder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.