Till innehåll på sidan

Klassningen av kärnkraft och vattenkraft i EU:s taxonomi

Skriftlig fråga 2020/21:636 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-20
Överlämnad
2020-11-20
Anmäld
2020-11-24
Svarsdatum
2020-12-02
Sista svarsdatum
2020-12-02
Besvarad
2020-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

I EU diskuteras just nu hur man ska se på kärnkraften och vattenkraften inom ramen för den så kallade taxonomin. De riskerar att klassas som icke hållbara.

Kärnkraften och vattenkraften står tillsammans för 80 procent av vår elförsörjning. Det är mycket tack vare dessa kraftslag som Sveriges elsystem är näst intill fossilfritt.

Enligt det förslag som nu diskuteras i EU ser det ut som att vattenkraften inte klarar kraven för att klassas som en hållbar investering. Även kärnkraften ser ut att inte omfattas av dessa finansieringsprinciper. Detta enligt ett utkast till förslag från EU-kommissionen. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att vattenkraften och kärnkraften ska klassas som hållbara investeringar i den så kallade taxonomin?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:636 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Svar på fråga 2020/21:636 av Lars Hjälmered (M) Klassningen av kärnkraft och vattenkraft i EU:s taxonomi samt fråga 2020/21:641 av Mats Nordberg (SD) EU:s taxonomi för gröna investeringar

Lars Hjälmered har frågat energi- och digitaliseringsministern vilka åtgärder som statsrådet avser att vidta för att säkerställa att vattenkraften och kärnkraften ska klassas som hållbara investeringar i den så kallade taxonomin. Mats Nordberg har frågat mig vad regeringen tänker göra för att säkerställa att EU-regelverket kring taxonomin för hållbara investeringar blir till fördel för berörda svenska näringar och inte till ett hinder för Sverige i vår strävan att ytterligare minska nettoutsläppen med bibehållen och gärna ökad industriell kapacitet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågorna.

Regeringen stödjer ambitionen att klassificera miljömässigt hållbara verksamheter i ekonomin genom EU:s taxonomi. Sverige har från början varit ett av de mest pådrivande länderna i att EU ska ta sig an hållbarhet inom kapitalmarknadsunionen och har därefter tagit en aktiv roll även i taxonomiförhandlingarna. Vi har i dessa förhandlingar fått gehör för flera, för Sverige, viktiga frågor, så som en hög miljöambition, teknikneutralitet, förutsägbara regler för förnybar elproduktion, undvikande av överlappande lagstiftning samt att taxonomin ska användas för alla finansiella produkter och inte enbart skapa extra rapporteringskrav för de som redan jobbar med hållbarhet.

Nu har kommissionen publicerat utkastet till delegerad akt och regeringen kommer självklart att fortsätta agera för svenska intressen och en ambitiös taxonomi. Vi avser bl.a. att svara på konsultationen och ha direktkontakter med kommissionen. Inom Regeringskansliet och på berörda myndigheter analyseras för närvarande utkastet till delegerad akt.

I Sverige har vi nyligen infört nya bestämmelser avseende omprövning av tillstånden för samtliga vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. Syftet med de nya bestämmelserna är att säkerställa att vattenkraftverk och dammar är utformade och drivs på ett sådant sätt att de lever upp till miljöbalkens bestämmelser och Sveriges EU-rättsliga åtaganden vad gäller krav på miljöanpassning. Det är givetvis angeläget att miljöanpassning av vattenkraften ses som en grön investering. Regeringen avser i de fortsatta förhandlingarna verka för detta.

Vad gäller kärnkraften specifikt så varken utesluter eller inkluderar förordningen uttryckligen kärnenergi i listan över kvalificerade miljömässigt hållbara verksamheter, den bedömningen delegeras till kommissionen. Kärnkraften finns ej heller med i utkastet till delegerad akt. Frågan utreds vidare inom kommissionens speciella gemensamma forskningscenter.

Stockholm den 2 december 2020

Per Bolund

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.