Kinesiska statens tvångssterilisering av kvinnor
Skriftlig fråga 2019/20:1718 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-30
- Överlämnad
- 2020-07-02
- Besvarad
- 2020-07-16
- Sista svarsdatum
- 2020-07-16
- Svarsdatum
- 2020-07-16
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I en ny tysk rapport hävdas att kinesiska myndigheter genomför tvångssterilisering av uigurkvinnor i västra Xinjiang-regionen. Rapporten är baserad på en kombination av officiella regionala uppgifter, policydokument och intervjuer med kvinnor från etniska minoriteter.
Kina anklagas för att ha låst in mer än 1 miljon uigurer och andra, mestadels muslimska, minoriteter i omskolningsläger. Rapporten visar att uigurkvinnor och andra etniska minoriteter hotas med internering i lägren för att ha vägrat att avbryta graviditeter som överstiger födelsekvoter. Det framkommer också att några av kvinnorna hävdar att de tvingats genomgå steriliseringsoperationer.
Tidigare lägerfångar har vittnat om att de fått injektioner som stoppat deras menstruationer eller orsakat ovanliga blödningar.
Efter uppgifterna om att Kina tvångssteriliserar kvinnor som tillhör den muslimska folkgruppen uigurer kommer nu krav från USA på att detta omedelbart ska upphöra, skriver AFP.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo uppmanar det kinesiska kommunistpartiet att genast sluta med denna hemska företeelse, och han uppmanar också resten av världssamfundet att ställa sig bakom kravet.
Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att påtala det oacceptabla i den kinesiska statens agerande?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1718 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1718 av Björn Söder (SD) Kinesiska statens tvångssterilisering av kvinnor och fråga 2019/20:1722 av Hans Wallmark (M) Kinas förtryck i Xinjiang
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att påtala det oacceptabla i den kinesiska statens agerande beträffande tvångs-sterilisering av kvinnor. Vidare har Hans Wallmark frågat mig om jag avser, givet Sveriges omfattande finansiering av FN-systemet, att agera aktivt och strategiskt i FN för en internationell, oberoende utredning av förtrycket i Xinjiang. Jag besvarar frågorna i ett samlat svar.
Regeringen ser med oro på situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt i regionen Xinjiang. Utrikesdepartementet följer situationen löpande. I juni 2019 gav regeringen ut en uppdaterad rapport om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina, samtidigt med rapporter om andra asiatiska länder. I rapporten framgår att inskränkningar i individers åtnjutande av mänskliga rättigheter är särskilt förekommande i Xinjiang.
Regeringen har med oro noterat slutsatserna från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering, liksom det uttalande ett antal av FN:s särskilda rapportörer för de mänskliga rättigheterna gjorde nu i juni om bland annat situationen i Xinjiang. Regeringen har också mottagit uppgifter från människorättsorganisationer om tvångssteriliseringar, godtyckliga frihetsberövanden, inskränkt yttrandefrihet och begränsningar av religions- eller övertygelsefriheten i Xinjiang.
Mycket av Sveriges arbete i förhållande till Kina sker genom EU. Regeringens skrivelse (2019/20:18) Arbetet i frågor som rör Kina slår fast att regeringen ska verka för ett mer kraftfullt EU-samarbete i frågor som rör Kina, bland annat vad gäller de mänskliga rättigheterna. Regeringen stöder den dialog som EU regelbundet håller med Kina om de mänskliga rättigheterna, där bland annat situationen i Xinjiang har lyfts.
Vid samtliga tre möten under 2019 i FN:s råd för mänskliga rättigheter tog Sverige upp situationen i Xinjiang och under rådets möte i mars i år uttryckte EU ånyo stark oro för den fortsatta utvecklingen i Xinjiang. Vid rådets möte i juni 2019 anslöt sig Sverige även till ett gemensamt brev till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, där oro uttrycktes över situationen för uigurer och andra minoritetsgrupper i Xinjiang. Därtill anslöt sig Sverige i oktober 2019 till ett gemensamt anförande under FN:s generalförsamlings tredje utskott, där kritik riktades mot Kinas agerande i Xinjiang. Den 30 juni i år anslöt sig Sverige till ett gemensamt anförande vid rådets möte där flera länder ånyo uttryckte oro över situationen i Xinjiang.
Av genomgående stor betydelse är att det internationella samfundet kan få tillträde till Xinjiang för att skaffa sig ett gott underlag om utvecklingen där. Sverige ställer därför sig bakom EU:s begäran att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska beviljas meningsfullt tillträde till Xinjiang av Kina.
Regeringen kommer att fortsätta att ta upp utvecklingen i Xinjiang i direkta kontakter med kinesiska företrädare samt inom EU, FN och andra sammanhang så länge situationen består.
Stockholm den 16 juli 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.