kemikalier i Nordsjön

Skriftlig fråga 1997/98:137 av Skårvik, Kenth (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-11-13
Anmäld
1997-11-17
Besvarad
1997-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:137 av Kenth Skårvik (fp) till miljöministern om kemikalier i Nordsjön

Av de 350 000 ton delvis giftiga kemikalier som Norge använder vid oljeborrningen i Nordsjön släpps omkring 60 000 ton ut i vattnet. Användningen av kemikalier vid de alltfler exploaterade oljefälten i Nordsjön har ökat kraftigt sedan 90-talet. Dessa kemikalier sprids med strömmarna över stora havsområden. En del når Skagerrak och därmed även den svenska västkusten.

Skagerrak är ett ekologiskt känsligt område. Det har redan nu hårt belastats av föroreningar. Ingen vet med säkerhet hur kemikaliernas samlade långtidsverkan inverkar på djur och växter i havsmiljön. Det finns bl.a. risk för att reproduktionen påverkas, fiskbeståndet i Nordsjön minskar samt att Skagerraks bästa räkfiskefält hotas.

Den norske statsministern Kjell Magne Bondevik har uttalat att ekologiskt känsliga områden skall skyddas. Dessutom har mittenregeringen satt stopp för start av gas- och oljeverksamhet i Skagerrak. Men fortfarande återstår problemet med de stora mängder kemikalier som släpps ut redan i dag.

Jag vill därför ställa följande fråga till miljöministern:

Avser miljöministern att verka för att minska kemikalieutsläppen vid oljeborrning i Nordsjön?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:137 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:137 om kemikalier i Nordsjön
    Miljöminister Anna Lindh

Kenth Skårvik har frågat mig huruvida jag avser verka för att minska kemikalieutsläppen vid oljeborrning i Nordsjön.

I sin fråga konstaterar Kenth Skårvik mycket riktigt att användningen av olika kemikalier i samband med borrning efter olja är omfattande. Problemet är dessutom att dessa kemikalier släpps ut direkt i den marina miljön, och inte binds till organiskt material i samma omfattning som exempelvis kemikalier som tillförs havet via floder.

Sverige har vid ett flertal tillfällen agerat kraftfullt inom kemikalieområdet. Inom Nordsjökonferenserna har länderna åtagit sig att minska utsläppen av olika kemikalier, och den senaste Esbjergdeklarationen från Nordsjökonferensen 1995 sätter det slutliga målet till halter nära noll inom 25 år.

Nordsjökonferensernas åtaganden konkretiseras oftast inom OSPAR-kommissionens bindande beslut. Därför är Sverige för närvarande mycket aktivt i frågan om att driva igenom Esbjergåtagandet i denna konvention, som en övergripande målsättning samt med en konkret strategi för genomförande. I sommar hoppas jag kunna delta i ministermötet som fattar detta beslut. Just nu ser det ut som om vi t.o.m. kan få ett ännu mera konkret och omfattande beslut inom OSPAR än i Esbjerg.

OSPAR fattar också bindande beslut som rör enskilda frågor, exempelvis användning av vissa kemikalier eller utsläpp av vissa ämnen från en viss verksamhet. Senast på kommissionsmötet i september i år fattades beslut om krav på reglering av vissa ämnens användning inom offshore-verksamheten, samt en mekanism med vilken ytterligare ämnen kan förbjudas för användning över huvud taget. Liknande beslut har tagits tidigare, exempelvis gällande krav på reningsteknik för utgående vatten från plattformarna, reglering av användning av oljebaserade borrvätskor och tidigare beslut om användning och utsläpp av kemikalier. I dessa diskussioner driver alltid Sverige frågorna med kraft.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.