Karriärvägledning för individ och samhälle

Skriftlig fråga 2021/22:1655 av Betty Malmberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-05-31
Överlämnad
2022-05-31
Anmäld
2022-06-01
Svarsdatum
2022-06-08
Sista svarsdatum
2022-06-08
Besvarad
2022-06-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

 

För hela tre år sedan gick remisstiden ut för utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Det är en utredning som kan få stor betydelse för att fler elever ska ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om såväl utbildningsvägar som arbetsliv. Detta är viktigt för både den enskilde och samhället. Det är därför mycket olyckligt att regeringen fortfarande ”bereder utredningen”. I juni 2018 publicerade riksdagens utbildningsutskott en uppföljningsrapport som berör just studie- och yrkesvägledningen i grundskola och gymnasieskola (2017/18:RFR24). Rapporten visade på många intressanta uppgifter såsom:

  • Det är viktigt att unga väljer en gymnasieutbildning vars innehåll motsvarar deras förväntningar och förutsättningar för att de ska upprätthålla en studiemotivation.
  • Matchningen på svensk arbetsmarknad fungerar dåligt. Det är något som bland annat OECD har påtalat vid flera tillfällen. Den stora diskrepansen mellan arbetskraftens utbildning och arbetsgivarnas behov av kompetens omnämns särskilt.
  • Felval och studieavbrott i gymnasieskolan medför mycket stora sociala och ekonomiska kostnader. I rapporten står till exempel: ”Att avbryta sin utbildning helt för att återuppta den i vuxen ålder innebär kostnader för den enskilde i form av utebliven arbetsinkomst och studielån. För kommunernas del medför det också stora kostnader. En uppföljning från Skolverket visar att elever som byter program ofta ligger ett år efter med sina studier. Av de knappt 110 000 ungdomar som började gymnasieskolan 2011 behövde ca 23 200 elever ett år extra för att få examen. Ungefär 1 540 elever behövde ytterligare ett år. Skolverket har beräknat att kostnaden för elever som behöver mer än tre år för att fullfölja sin gymnasieutbildning uppgår till knappt 2,8 miljarder kronor per år.”

En effektiv och systematisk studie- och yrkesvägledning har kort sagt stora nyttor för såväl individ som samhälle.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:

 

När har statsrådet och regeringen för avsikt att lämna en proposition till riksdagen baserad på utredningen om karriärvägledning för individ och samhälle?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1655 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)


Svar på fråga 2021/22:1655 av Betty Malmberg (M)
Karriärvägledning för individ och samhälle

Betty Malmberg har frågat mig när jag och regeringen har för avsikt att lämna en proposition till riksdagen baserad på utredningen om karriärvägledning för individ och samhälle.

Inledningsvis vill jag understryka att en studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet är värdefull för såväl den enskilda individen som för samhället i stort. Att alla elever ska få likvärdiga möjligheter att göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning är centralt i en demokrati.

Regeringen gav i november 2017 därför en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. Utredningen redovisade den 28 januari 2019 sitt uppdrag i betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU:2019:4).

Med grund i utredningens förslag fick Statens skolverk i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024.

Utredningens övriga förslag i betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Stockholm den 8 juni 2022

Lina Axelsson Kihlblom

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.