kärnvapenhantering över millennieskiftet
Skriftlig fråga 1999/2000:166 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-04
- Besvarad
- 1999-11-12
- Anmäld
- 1999-11-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:166
av Ulla-Britt Hagström (kd) till utrikesminister Anna Lindh om kärnvapenhantering över millennieskiftetSåväl kärnkraftsreaktorer, datorsäkerhet, elavbrott, telenät, miljöfarlig verksamhet osv. diskuteras intensivt. I Sverige sker omfattande säkerhetsåtgärder inför millennieskiftet. Förberedande åtgärder pågår kontinuerligt och stora summor satsas på säkerheten. Kärnkraftinspektionen tar sitt ansvar.
Inför millennieskiftet aktualiseras också kärnvapenhanteringen i världen. Ett TT-meddelande den 24 oktober beskriver 100 brott mot säkerhetsbestämmelser vid en brittisk kärnvapenfabrik bara några mil från London. Vilken säkerhet visar t.ex. Frankrike vad gäller kärnvapenhanteringen? Informationen är knapphändig. Dessa frågor måste givetvis diskuteras utrikesministrar emellan.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
På vilket sätt har utrikesministern påtalat frågan om kärnvapenhanteringen över millennieskiftet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:166 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:166 om kärnvapenhantering över millennieskiftet
Utrikesminister Anna Lindh
Ulla-Britt Hagström har frågat mig vad Sverige gör för att påtala frågan om kärnvapenhanteringen över millennieskiftet.
Regeringen delar den oro som Ulla-Britt Hagström uttrycker i sin fråga. Så länge tusentals kärnvapen befinner sig i alarmberedskap finns inte bara risken att dessa vapen kommer till användning. Det medför också en oacceptabel risk för att kärnvapen avfyras av misstag eller att en olycka inträffar i hanteringen av kärnvapen. Som Ulla-Britt Hagström framhåller aktualiseras denna fråga också av risken för kärnvapenrelaterade datorfel till följd av Y 2 K-problemet (år 2000-säkring) i samband med millennieskiftet.
Regeringen har naturligtvis mycket lite insyn i det sätt på vilket kärnvapenstaterna hanterar sina kärnvapen. Faran för militära angrepp och attentat samt risken för spridning av kärnvapenteknologi gör att all hantering av kärnvapen, inklusive säkerhetssystem, är omgivna av en mycket hög sekretess. Därtill kommer att icke-spridningsavtalet för kärnvapen föreskriver att all kärnvapenteknologi hålls inom de fem officiella kärnvapenländerna. Följaktligen begränsar sig internationella konventioner och avtal på kärnsäkerhetsområdet till civil användning. På området 2000-säkring deltar regeringen emellertid aktivt i det multilaterala arbetet i FN:s atomenergiorgan IAEA för att millenniesäkra kärnkraftshanteringen, vilket också har positiva återverkningar för den militära sektorn.
Regeringen har emellertid möjlighet att minska riskerna i samband med kärnvapenhanteringen på två plan. För det första driver regeringen aktivt och kraftfullt kärnvapennedrustningen genom att uppmana kärnvapenstaterna att minska sina arsenaler och de därmed förbundna riskerna. Dels genom att bidra till ökad säkerhetstillsyn i den nukleära hanteringen, främst i Ryssland.
På nedrustningsområdet driver regeringen initiativet Koalitionen för en Ny Dagordning, tillsammans med Brasilien, Egypten, Irland, Mexiko, Nya Zeeland och Sydafrika. Initiativet som ytterst syftar till att blåsa nytt liv i kärnvapennedrustningen, introducerades i juni förra året genom ett gemensamt ministeruttalande av koalitionen. I tisdags antog FN:s första utskott, med stor majoritet, koalitionens resolution om en ny dagordning på kärnvapennedrustning. Nedrustningsresolutionen omges av ett stort intresse inte minst bland kärnvapenstaterna och årets omröstning föregicks av parlamentsdebatter i Kanada, Holland och Norge.
Regeringen driver frågan om att stärka säkerheten vid hanteringen av nukleärt material i bilaterala och internationella projekt. Genom det omfattande stödet till kärnsäkerheten i Ryssland har regeringen där en särskilt långtgående möjlighet att påverka hanteringen av nukleärt material. Genom svenska projekt som regeringen driver stärks ryska tillsynsmyndigheter med både civila och militära uppgifter. Dessutom stöder regeringen svensk kärnkraftsinspektions dialog med ryska myndigheter beträffande Y 2 K och andra aktuella säkerhetsfrågor.
Nedrustningsarbetet kommer under nästa århundrade att leda till att mycket stora mängder kärnvapenmaterial förs över från militärt bruk och oskadliggörs. Denna hantering kommer att ställa mycket stora krav på säkerhet. Utöver det bilaterala stödet bidrar den svenska regeringen till detta arbete genom sitt engagemang i Europeiska unionen och i FN:s atomenergiorganisation IAEA.
Regeringen kommer fortsatt att agera kraftfullt för att minska farorna kring kärnvapenhanteringen. Detta sker genom fortsatta ansträngningar på nedrustningsområdet och genom stöd till åtgärder som syftar till att se till att hanteringen av nukleärt material för både civilt och militärt bruk bedrivs med största möjliga säkerhet samt med största möjliga internationella insyn med hänsyn till spridningsrisken.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.