Kärnkraften och klimatutmaningen

Skriftlig fråga 2019/20:965 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-02-17
Överlämnad
2020-02-17
Anmäld
2020-02-18
Sista svarsdatum
2020-02-26
Svarsdatum
2020-03-03
Besvarad
2020-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

I EU har det diskuterats hur man ska se på kärnkraft inom ramen för så kallade finansieringsprinciper. Under det finländska ordförandeskapet slöts en kompromiss som innebär att kärnkraften inte ska exkluderas från finansieringsprinciperna.

Normalt ligger utsläppen i den svenska elproduktionen på i snitt 40 gram CO2 per kilowattimme, och i normalfallet är ungefär 90 procent av produktionen fossilfri. Vattenfall har i livscykelanalyser för de energislag de använder i Sverige gjort bedömningen att alla energislag har låga klimatutsläpp. De bedömer också att kärnkraft har de lägsta utsläppen med under 10 gram CO2 per kilowattimme. Det kan jämföras med stora grannländer som Tyskland och Polen som normalt har utsläpp som i genomsnitt är både 10 och 15 gånger högre än i Sverige.

De flesta experter pekar på att lösningen för en trygg elförsörjning med låga utsläpp och med rimliga kostnader är en kombination av kärnkraft och olika former av förnybar energi som vatten- och vindkraft. Då är det rimligt att kärnkraft inte bara lyfts fram som en viktig fossilfri energikälla utan även klassas som hållbar inom relevant reglering, så som finansieringsprinciper i EU.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Anser statsrådet att kärnkraft är ett hållbart energislag, och är regeringen beredd att genom taxonomi och andra former se till att nyttja kärnkraftens möjligheter för att klara klimatutmaningen?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:965 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)




Svar på fråga 2019/20:965 av Lars Hjälmered (M)
Kärnkraften och klimatutmaningen

Lars Hjälmered har frågat mig om jag anser att kärnkraft är ett hållbart energislag, och om regeringen är beredd att genom taxonomi och andra former se till att nyttja kärnkraftens möjligheter för att klara klimatutmaningen.

En robust elförsörjning med låga utsläpp och med rimliga kostnader är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle. Sverige och Norden har en välfungerande elmarknad med jämförelsevis hög överföringskapacitet som möjliggör import och export mellan länderna beroende på hur situationen ser ut.

Vad gäller kärnkraften i EU:s gröna taxonomi så finns nu en överenskommelse mellan rådet och parlamentet om förordningstexten. Detaljerade tekniska urvalskriterier för vad som ska betraktas som miljömässigt hållbart delegeras till kommissionen att utveckla och anta genom delegerade akter. Kommissionen, i sin tur, tillsatte en teknisk expertgrupp (TEG) för att lämna förslag. Den nu överenskomna förordningstexten varken utesluter eller inkluderar uttryckligen kärnenergi i listan över kvalificerade miljömässigt hållbara verksamheter. Den tekniska expertgruppen bedömde i sin preliminära rapport sommaren 2019 att kärnkraften är positiv för klimatet men att man på basis av befintliga underlag inte kunde avgöra om den var skadlig för andra miljömål. Den tekniska expertgruppen valde därför att inte inkludera kärnkraften i taxonomin.

Stockholm den 18 februari 2020

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.