kärnkraft
Skriftlig fråga 1999/2000:394 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-17
- Besvarad
- 1999-12-23
- Anmäld
- 2000-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:394
av Cristina Husmark Pehrsson (m) till näringsminister Björn Rosengren om kärnkraftStatliga Vattenfall AB har köpt en stor del av det tyska Hamburgische Elektricitäts-Werke (HEW), som i sin tur är storägare i fyra tyska kärnkraftverk. Svenska staten blir därigenom ägare till mer kärnkraft än den som nu läggs ned i Barsebäck. Köpet som bolaget nu gjort motsvarar 25,1 % av HEW och kostade Vattenfall ca 7,4 miljarder kronor. Produktionen inom Vattenfall sker främst genom vattenkraft och kärnkraft och nu satsar statliga Vattenfall stort på nyförvärv av andra liknande företag ute i Europa. Omkring 3@4 miljarder årligen spenderas men takten har ökat betydligt.
Dessutom finns det starka intressen från Vattenfalls sida också när det gäller kärnkraft i Finland. Vattenfall äger det finska kärnkraftsbolaget Revon Sähkö OY och Lapuan Säkhö OY.
Därmed kan noteras att svenska staten som ägare till Vattenfall har ett stort intresse för kärnkraft och ser detta som en viktig, billig och miljösäker energi i våra grannländer @ men inte i Sverige. Snubblande nära dubbelmoral kan tyckas!
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att Vattenfalls energisatsningar ska komma att ligga i linje med regeringens politik.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:394 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:394 om kärnkraft
Näringsminister Björn Rosengren
Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att Vattenfalls energisatsningar ska komma att ligga i linje med regeringens energipolitik.
I regeringens proposition (1996/97:84) En uthållig energiförsörjning, behandlades Vattenfall AB:s roll i samband med energiomställningen. I propositionen underströks bl.a. att Vattenfall AB ska drivas på affärsmässiga grunder och bidra till en svensk elförsörjning som är ekologiskt och ekonomiskt uthållig. Vidare konstaterades att Vattenfall AB sedan det bildades har gjort investeringar utomlands i närområdet, främst i Norden, samtidigt som utländska kraftbolag har gjort omfattande investeringar i svensk kraftproduktion. Investeringarna kan ses som en naturlig följd av att Sverige och vissa av de nordiska länderna hörde till de som tidigast inledde avregleringen av energimarknaderna.
Internationaliseringen inom Europa på energiområdet har sedan 1997 fortsatt i ökad takt, bl.a. som följd av att EU:s nya elmarknadsdirektiv nyligen trätt i kraft. Utländska kraftföretag har gjort ytterligare investeringar i Sverige. Vattenfalls investeringar i Norden och Östersjöområdet har samtidigt intensifierats.
Regeringen har ingen anledning vidta några åtgärder med anledning därav. Som framhölls i 1997 års energiproposition ska Vattenfall verka på affärsmässiga grunder. I takt med att energimarknaderna i Europa avregleras och öppnas för konkurrens, bör Vattenfall ha möjlighet att konkurrera med övriga energiföretag på affärsmässiga villkor enligt de förutsättningar som gäller på de enskilda marknaderna. Om så inte vore fallet, skulle Vattenfalls energipolitiska betydelse och stora ekonomiska värde för skattebetalarna riskera att snabbt reduceras.
Regeringens energipolitik innebär att avvecklingen av kärnkraften har inletts genom stängningen av Barsebäck 1. Vattenfall är i samband därmed berett att till Barsebäcksverkets ägare överlåta produktionskapacitet i egna kärnkraftsanläggningar motsvarande den kapacitet som bortfallit i Barsebäck 1, genom den överenskommelse som nyligen träffats med kraftverkets ägare samt staten. Detta ser jag som ett exempel på att företagets verksamhet ligger väl i linje med regeringens energipolitik.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.