Karlshamnsverket
Skriftlig fråga 1998/99:51 av Gylling, Johnny (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-09
- Anmäld
- 1998-11-16
- Besvarad
- 1998-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 november
Genom de förändringar som har skett på elmarknaden under senare år har det uppstått ett vakuum när det gäller ansvar för hållande av reservkapacitet. Karlshamnsverket med sina tre aggregat har under många år fungerat som reservkapacitet. En miljöanpassning på ca 500 miljoner kronor gjordes 1994-1997 för att uppfylla nya koncessionsvillkor från den 1 januari 1997. Utnyttjandet av kraftverket är dock lågt bl.a. beroende på att kraft kan importeras från grannländerna, främst Danmark. Danmark har äldre koleldade kraftverk utan annan rening än stoftavskiljning, emissionerna av svavel och kväveoxider är fem till tio gånger högre per producerad kWh än Karlshamnsverkets. Motsvarande hot om billig import av kraft från Polen som produceras med låga miljövillkor är ett nytt orosmoln.
Importen pressar med andra ord ned utnyttjandet av Karlshamnsverket och kvar finns bara beredskapsfunktionen för störningar eller extremt hög last. Denna ger nästan inga intäkter. Karlshamnsverkets ägare anser sig inte längre ha möjlighet att ta den ekonomiska bördan av reservkapaciteten utan har nu aviserat att två av de tre blocken skall stängas vid årsskiftet. Hälften av de 110 anställda kommer att beröras. Av både miljö- och ekonomiska skäl är detta scenario olyckligt.
Min fråga till näringsminister Björn Rosengren är därför:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att skapa en annan finansiell ansvarsfördelning för nödvändig reservkraft?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:51 besvarad av
- Näringsminister Björn Rosengren
den 20 november
Johnny Gylling har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att skapa en annan finansiell ansvarsfördelning för nödvändig reservkraft.
Det är korrekt att svenska och danska fossileldade anläggningar inte konkurrerar på lika villkor. Detta har sedan länge uppmärksammats av regeringen. Det finns flera orsaker till denna bristande ömsesidighet. Bl.a. har vi i Sverige högre miljökrav vad gäller kväveoxid- och svavelrening än vad som gäller för många av de äldre danska koleldade anläggningarna. Vidare kan danska elproducenter sälja el på hela den nordiska elmarknaden. På grund av administrativa hinder i Danmark har däremot elproducenter i de övriga nordiska länderna svårigheter att på motsvarande sätt nå danska elkunder.
Den svenska regeringen har i den proposition om genomförandet av EU:s elmarknadsdirektiv (prop. 1997/98:159) som överlämnades till riksdagen i maj 1998 aviserat avsikten att utreda vilka krav som bör ställas på elproduktionen i andra länder som vi handlar med, bl.a. med avseende på miljökrav och marknadsöppning. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Jag vill dock understryka att de miljömässiga och ekonomiska fördelarna av det samlade nordiska elsystemet bygger på handel med norsk-svensk vattenkraft och finsk-dansk värmekraft. De danska kraftverken är viktiga komponenter i elsystemet, inte minst under kalla vinterdagar och torrperioder då exporten till Sverige och Norge brukar vara stor. Det blir då av största vikt att handeln sker med samma konkurrensförutsättningar och med lika stränga miljökrav.
Kontakter mellan representanter för de danska och svenska regeringarna sker kontinuerligt på alla nivåer såväl bilateralt som inom Nordiska Ministerrådets miljö- och energisamarbetet. Det förs alltså en dialog om miljökonsekvenserna av de skilda regelverken i våra länder för miljöpåverkande utsläpp i elsektorn och för elmarknaden.
Den danska ellagstiftningen har nyligen ändrats till följd av genomförandet av EU:s elmarknadsdirektiv, vilket har medfört en begränsad öppning av den danska elmarknaden. Ytterligare förändringar planeras och är under utarbetande.
Jag är medveten om att den nuvarande konkurrenssituationen sannolikt bidragit till att Sydkraft aviserat att två av de tre blocken vi Karlshamnsverket skall stängas vid årsskiftet.
På en större sammanhängande elmarknad minskar behovet av reservkapacitet jämfört med vad som skulle gälla på flera separata delmarknader. En viss avställning av reservkapacitet kan därför ske i syfte att effektivisera elproduktionen. Det är dock viktigt att leveranssäkerheten i elsystemet - eller delar av elsystemet - kan bevaras även i höglastsituationer.
Regeringen har därför nyligen uppdragit åt Energimyndigheten att kartlägga och analysera tillgång och behov av reservkraftsproduktion i det svenska elsystemet vid olika höglastsituationer nu och på tio års sikt. Energimyndigheten skall också föreslå lagreglering och eventuella övriga åtgärder för att säkra tillgången till de produktions- och överföringsresurser som kan behövas. Uppdraget skall rapporteras senast den 15 januari 1999.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.