Karlshamnsverket
Skriftlig fråga 1998/99:51 av Gylling, Johnny (kd)
Frågan är besvarad
- Avslut
- Skriftlig fråga är färdigbehandlat
- Inlämnad:
- 1998-11-09
- Anmäld:
- 1998-11-16
- Besvarad:
- 1998-11-20
den 9 november
Genom de förändringar som har skett på elmarknaden under senare år har det uppstått ett vakuum när det gäller ansvar för hållande av reservkapacitet. Karlshamnsverket med sina tre aggregat har under många år fungerat som reservkapacitet. En miljöanpassning på ca 500 miljoner kronor gjordes 1994-1997 för att uppfylla nya koncessionsvillkor från den 1 januari 1997. Utnyttjandet av kraftverket är dock lågt bl.a. beroende på att kraft kan importeras från grannländerna, främst Danmark. Danmark har äldre koleldade kraftverk utan annan rening än stoftavskiljning, emissionerna av svavel och kväveoxider är fem till tio gånger högre per producerad kWh än Karlshamnsverkets. Motsvarande hot om billig import av kraft från Polen som produceras med låga miljövillkor är ett nytt orosmoln.
Importen pressar med andra ord ned utnyttjandet av Karlshamnsverket och kvar finns bara beredskapsfunktionen för störningar eller extremt hög last. Denna ger nästan inga intäkter. Karlshamnsverkets ägare anser sig inte längre ha möjlighet att ta den ekonomiska bördan av reservkapaciteten utan har nu aviserat att två av de tre blocken skall stängas vid årsskiftet. Hälften av de 110 anställda kommer att beröras. Av både miljö- och ekonomiska skäl är detta scenario olyckligt.
Min fråga till näringsminister Björn Rosengren är därför:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att skapa en annan finansiell ansvarsfördelning för nödvändig reservkraft?
