kapitalstruktur i statliga bolag
Skriftlig fråga 2002/03:819 av Odell, Mats (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-04-16
- Anmäld
- 2003-04-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-05-07
- Svar anmält
- 2003-05-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 april
Fråga 2002/03:819
av Mats Odell (kd) till finansminister Bosse Ringholm om kapitalstruktur i statliga bolagI tilläggsbudgeten lämnar regeringen ett förslag till vad man kallar en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Man föreslår att det i samband med en översyn av kapitalstrukturen i statligt ägda bolag, genom extrautdelningar, ska tillföras 3 miljarder kronor till ett särskilt konto i Riksgäldskontoret. Behållningen på kontot ska brukas för insatser i av staten hel- och delägda bolag.
Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att bristsituationer i statligt ägda bolag kan avhjälpas genom en omfördelning av statliga tillgångar genom extrautdelningar eller försäljningar. Vi har framhållit att denna typen av överföringar av statliga tillgångar dock måste bruttoredovisas över statsbudgeten i enlighet med budgetlagen.
Budgetlagen ställer krav på att statsbudgeten ska omfatta alla inkomster och utgifter om inte inkomsterna i en verksamhet endast bidrar till att täcka verksamhetens utgifter eller statens kostnader för en given verksamhet helt ska täckas av verksamhetens intäkter.
Den av regeringen föreslagna lösningen innebär därmed ytterligare ett avsteg från den strikta budgetprocess som infördes i och med budgetlagen och leder till att genomlysningen av statens finanser försvåras.
Vilka åtgärder avser finansministern att vidtaga för att förbättringen av de statliga bolagens kapitalstruktur ska kunna ske inom budgetlagens ramar, det vill säga att intäkterna från extrautdelningen bruttoredovisas över statsbudgeten?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:819 besvarad av
den 6 maj
Svar på fråga 2002/03:819 om kapitalstruktur i statliga bolag
Finansminister Bosse Ringholm
Mats Odell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidtaga för att förbättringen av de statliga bolagens kapitalstruktur ska kunna ske inom budgetlagens ramar det vill säga att intäkterna från extrautdelningen bruttoredovisas över statsbudgeten. Mats Odell anser också att förslaget leder till att genomlysningen av statens finanser försvåras.
Låt mig inledningsvis konstatera att Mats Odell och kristdemokraterna verkar vara i sak ense med regeringen om att det är lämpligt att kunna omfördela tillgångar mellan statligt ägda bolag. Det tycker jag är positivt. När det sedan gäller formen, det vill säga hur det ska gå till, verkar vi dock ha något olika uppfattningar.
Syftet med regeringens förslag är att utnyttja tillgångarna i de statligt ägda bolagen effektivare. Regeringen har i dag stora möjligheter att påverka storleken på de statliga bolagens utdelningar till statsbudgeten men den har begränsade möjligheter att återföra medel till bolagen när detta behövs. Detta leder till att de flesta av staten ägda bolagen måste reservera medel var för sig för oförutsedda händelser. En möjlighet att återföra medel till bolagen ger därför bättre förutsättningar för staten att anpassa kapitalstrukturen i de statliga bolagen. En uppskattning är att det är möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst 3 miljarder kronor utan att bolagens finansiella ställning skadas. Detta är medel som annars inte skulle ha betalats in genom årliga ordinarie aktieutdelningar utan som skulle legat kvar hos bolagen. Genom dessa åtgärder minskas kapitalbindningen och statens kapital omfördelas och kan användas mer effektivt.
När det gäller frågan om bruttoredovisning antar jag att Odell anser att de extra utdelningsinkomsterna, i likhet med ordinarie bolagsutdelningar, borde levereras in på inkomsttitel och eventuella utgifter sättas upp på anslag och prövas mot andra utgifter i budgeten. Det är huvudprincipen bakom bruttobudgetering. Inkomster på inkomstsidan och utgifter på utgiftssidan. Principen är betydelsefull för att riksdagen och allmänheten ska se vilka inkomster och utgifter staten har. Ett modernt utryck för detta är "transparens".
Samtidigt vet vi att goda principer kan användas i kanske 95 fall av 100, men i några få fall är det motiverat att göra avsteg från principerna. Detta har riksdagen förstått när den beslutade om utformningen av budgetlagen. I avsnittet om finansieringar av investeringar anges huvudregler (20@22 §§) och sedan sägs i den avslutande paragrafen (23 §) att riksdagen kan besluta att finansiering ska ske på annat sätt än som anges i huvudreglerna. Och det är precis detta som nu är aktuellt. Den särskilda mekanism som regeringen föreslår för att möjliggöra en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag innebär att riksdagen beslutar om en särskild ordning för finansiering av vissa finansiella anläggningstillgångar. Enligt min uppfattning står det klart att den ordning som regeringen föreslår ligger helt inom budgetlagens ramar. Jag ser därför ingen anledning att vidta några åtgärder av det slag som Mats Odell önskar.
När det gäller genomlysningen, eller transparensen, av statens finanser anser jag i motsats till Mats Odell att den förbättras om de statliga bolagens kapitalstrukturer ses över.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.