Känsliga personuppgifter i kinesisk ägo

Skriftlig fråga 2020/21:3528 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-26
Överlämnad
2021-08-27
Anmäld
2021-09-02
Svarsdatum
2021-09-10
Sista svarsdatum
2021-09-10
Besvarad
2021-09-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Kina har kommit att bli känt för sina många köp av utländska företag. Det finns därför en befogad oro för vad detta kan leda till, mot bakgrund av att vi vet vad diktaturen är kapabel till samt att den närmast saknar respekt för fundamentala mänskliga rättigheter. Därav den infekterade debatten när Kina ville ge sig in i 5G-utbyggnaden i Sverige. Lyckligtvis slutade den historien med att Post- och telestyrelsen fattade beslutet att porta kinesiska telekomjättar. Att beslutet var rätt blev inte minst tydligt då svaret från Kina bestod av hot om repressalier.

Det är inte konstigt att många nu också reagerat över att det kinesiska bolaget Tencent köper in sig i vårdbolaget Doktor.se, den näst största digitala vårdtjänsten i Sverige. Som bekant måste samtliga kinesiska företag, statliga som privata, samt alla medborgare enligt kinesisk lag hjälpa landets underrättelsetjänster med exempelvis information, om så önskas. Mot bakgrund av detta är det inte bara infrastruktur, som i fallet med 5G-nätet, som är kritisk information – utan även känsliga personuppgifter, såsom den patientdata som vårdbolag tillhandahåller.

Om vi ser till den inhemska befolkningen i Kina finns redan ett så kallat poängsystem, och personregister med privata och känsliga uppgifter om såväl utländska politiker som affärsmän och opinionsbildare har dessutom upprättats. Vidare vet vi att antalet kinesiska cyberattacker mot patientdatabaser har ökat, vilket bekräftar bilden att denna information är av intresse för Kina.

Mot bakgrund av detta önskas statsrådet Mikael Damberg svara på följande fråga:

 

Ser statsrådet några risker med att känslig information, såsom exempelvis patientdata, kan hamna i orätta händer i samband med uppköp av kinesiska företag, och kan vi förvänta oss att statsrådet vidtar åtgärder utifrån det vi vet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3528 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/03006 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3528 av Marcus Wiechel (SD) Känsliga personuppgifter i kinesisk ägo

Markus Wiechel har frågat mig om jag ser några risker med att känslig information, såsom exempelvis patientdata, kan hamna i orätta händer i samband med uppköp av kinesiska företag, och om vi kan förvänta oss att jag vidtar åtgärder utifrån det vi vet.

Sverige är beroende av handel med andra länder. Utländska direkt-investeringar bidrar till ökad tillväxt, produktivitet och innovation samt internationalisering av svensk ekonomi. Regeringen är samtidigt medveten om de säkerhetsproblem som kan uppstå vid vissa utländska förvärv av känslig infrastruktur och känsliga teknologier. I regeringens skrivelse Arbetet i frågor som rör Kina (skr. 2019/20:18) har regeringen också uttalat att Kinas växande globala inflytande innebär både möjligheter och utmaningar.

Ett sätt att motverka problemet med oönskade utländska direktinvesteringar är att förbättra kunskapen om vad som är skyddsvärt och vikten av att begränsa riskerna för spridning av känslig teknologi. Det sker bl.a. genom att öka kunskapen på området men också genom att verksamhetsutövarna själva förstärker sitt säkerhetsarbete.

Säkerhetsfrågor står högt upp på regeringens agenda och regeringen har redan tagit en rad initiativ för att minska risken för oönskade utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Den 1 januari 2021 skärptes bl.a. bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen. Lagändringarna gör det möjligt att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och egendom av betydelse för Sveriges säkerhet. I maj i år beslutade regeringen en proposition (2020/21:194) med förslag som bl.a. syftar till att stärka tillsynen på området.

Regeringen har beslutat flera myndighetsuppdrag i syfte att fördjupa myndigheternas samverkan kring utländska direktinvesteringar och för att förbättra myndigheternas kunskapsläge. Under hösten 2020 trädde en ny lag i kraft som gör att EU:s förordning om utländska direktinvesteringar kan tillämpas i Sverige. Sverige kan därigenom utbyta information med andra medlemsstater i EU om direktinvesteringar.

Regeringen tillsatte i augusti 2019 den s.k. Direktinvesteringsutredningen som ska föreslå hur ett system för granskning av utländska direkt-investeringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Uppdraget är komplext och intresset av att skydda bl.a. kritisk infrastruktur från skadliga uppköp måste balanseras mot intresset av att upprätthålla Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar. Utredningen ska redovisas senast den 2 november 2021.

Regeringen har alltså redan vidtagit ett antal åtgärder på området. Men vi kommer inte att nöja oss med detta. Jag kommer att fortsätta följa frågan och om det behövs är jag beredd att överväga ytterligare initiativ.

Stockholm den 8 september 2021

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.