kamphundar
Skriftlig fråga 2000/01:811 av Stenmark, Rigmor (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
- Besvarad
- 2001-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:811
av Rigmor Stenmark (c) till justitieminister Thomas Bodström om kamphundarDet är viktigt att vi kan känna oss trygga i vårt svenska samhälle på olika sätt.
Det borde t.ex. vara en självklarhet att man inte ska behöva vara rädd för att bli angripen av lössläppta s.k. kamphundar.
Det har nu inträffat att en man blivit svårt sargad av hundar. Man fasar, vad händer nästa gång? Enligt uppgifter så tycks det dessutom saknas befogenheter för polis att ingripa och beslagta dessa farliga hundar eller ålägga att dessa hundar förses med munkorg då de vistas ute bland människor.
Med anledning av det inträffade undrar jag vad justitieministern ämnar vidta för åtgärder så att kamphundar inte utgör en fara för människor.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:811 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:811 om kamphundar
Jordbruksminister Margareta Winberg
Rigmor Stenmark har frågat vad justitieministern ämnar vidta för åtgärder så att kamphundar inte utgör en fara för människor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Bestämmelser om hundar finns bl.a. i lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter, i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) samt i lagen (2000:537) och förordningen (2000:538) om märkning och registrering av hundar. I regelverken finns bestämmelser om tillsyns- och skadeståndsansvar, omhändertagande, förbud att inneha och avla vissa hundtyper samt obligatorisk märkning av hundar.
Genom 19 a § djurskyddsförordningen är det redan i dag förbjudet att inneha eller genom avel frambringa kamphundar, dvs. hundar som har extremt stor kamplust, lätt blir retade och biter, bara med svårighet kan förmås avbryta ett angrepp och har benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar.
Lagen om tillsyn över hundar och katter ger dessutom polisen möjlighet att ingripa om en hund går till anfall och biter en människa. Polisen kan bl.a. besluta om att omhänderta en hund som visat benägenhet att bita. Senare kan polisen meddela beslut om t.ex. om avlivning.
Den 24 maj 2000 antog riksdagen lagen om märkning och registrering av hundar. Behovet att få kännedom om och kontroll över hundar som används på ett otillbörligt sätt har varit stort. Enligt den nya lagen får polisen omhänderta hundar som påträffas utan märkning eller som inte har en ägare registrerad, om hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller andra djur eller om det annars finns särskilda skäl. Framför allt skärper lagen hundägaransvaret. Lagen ger polisen ökade möjligheter att förebygga och ingripa i de fall det finns skäl att misstänka att en ägare kommer att använda sin hund på ett farligt sätt.
Det finns således redan i dag ett omfattande regelverk som ger polisen eller tillsynsmyndigheterna möjligheter att på olika sätt ingripa mot s.k. farliga hundar. Självfallet följer jag frågan om de aggressiva hundarna noga och kommer om så är påkallat att överväga behovet av ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.