Jordbruket och klimatförändringarna

Skriftlig fråga 2023/24:141 av Malin Larsson (S)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

I början av sommaren visade vädrets långtidsprognoser på en varm och torr sommar. Maj och juni blev varm och torr och torkan i början av sommaren skapade en oro bland landets bönder. Men sedan kom regnet, och när det började regna kom det enorma mängder. Nederbörden nådde till och med rekordnivåer på vissa håll i landet. 

Först var torkan nära att leda till katastrof för många och sedan kom regnovädren. Allt vatten som kom under kort tid ställde till det och flera åkrar såg ut som sjöar i stället. Våra bönder kunde inte skörda på vattendränkta marker, spannmålet tappade i kvalitet och kostnaderna för torkning och bärgning ökade.

Samtidigt som juli regnande bort för många här i Sverige så fortsatte värmen stiga i södra Europa, och globalt sett har denna juli varit den varmaste månad som någonsin uppmätts. En grupp internationella forskare drar i en ny rapport slutsatsen att dessa extremväder inte varit möjliga utan mänsklig påverkan på klimatet.

Med klimatförändringarna kommer mer extrema väder som torka och kraftiga regn som drabbar jordbruket hårt. Jordbruket, som är basen i vår livsmedelsförsörjning, är beroende av väder och klimat. Samtidigt som vi måste jobba med att klimatanpassa vårt svenska jordbruk så måste också jordbruket bli mer långsiktigt hållbart.

Samtidigt som vi behöver långsiktiga åtgärder för att hantera både när vi har för lite och för mycket vatten behövs också i grunden en bra lönsamhet så att jordbrukarna kan bygga upp ekonomiska reserver för att hantera de varierande skördeåren.

Klimatförändringarna gör att det blir allt vanligare med varierande extremväder, och det drabbar lantbruket hårt.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

Vad gör ministern och regeringen konkret för att motverka klimatrelaterade risker inom jordbruket och mildra effekterna av dem så att Sverige kan ha ett hållbart jordbruk i ett förändrat klimat?