Jobbskatteavdragets fördelningseffekter
Skriftlig fråga 2006/07:948 av Olovsson, Fredrik (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-29
- Anmäld
- 2007-03-29
- Besvarad
- 2007-04-04
- Svar anmält
- 2007-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 mars
Fråga
2006/07:948 Jobbskatteavdragets fördelningseffekter
av Fredrik Olovsson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Finansministern har påstått att jobbskatteavdraget i första hand riktar sig till låg- och medelinkomsttagare. I tidningen Metro kan man dock ta del av uppgifter som visar att det tvärtemot finansministerns bild är höginkomsttagarna som vinner på regeringens stora skattesänkningar. Tidningen bygger detta på statistik från riksdagens utredningstjänst, Skatteverket och SCB. Bland annat skrivs att ”det enda sättet att få finansministerns bild av fördelningen av jobbavdraget att gå ihop är att dra gränsen för de lägsta inkomsterna vid en månadslön på 31 000 kronor i månaden”.
Min fråga till finansministern är om han med anledning av redovisade statistiska uppgifter fortfarande drar slutsatsen att jobbskatteavdraget i första hand riktar sig till låg- och medelinkomsttagare.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:948 besvarad av Finansminister Anders Borg
den 4 april
Svar på fråga
2006/07:948 Jobbskatteavdragets fördelningseffekter
Finansminister Anders Borg
Fredrik Olovsson har frågat mig om jag med anledning av redovisade statistiska uppgifter från riksdagens utredningstjänst, Skatteverket och SCB fortfarande drar slutsatsen att jobbskatteavdraget i första hand riktar sig till låg- och medelinkomsttagare.
Av jobbskatteavdragets 40 miljarder går 74 procent till låg- och medelinkomsttagare. Höginkomsttagarna, som i den här kalkylen är de 20 procent som har högst inkomst (över 28 700 kronor i månaden), får följaktligen 26 procent.
Procentuellt sett får, som framgår av budgetpropositionen, låg- och medelinkomsttagare skattesänkningar på mellan 5,2 och 3,6 procent. För höginkomsttagare är skattesänkningarna mindre, mellan 2,8 och 2,2 procent.
Regeringens viktigaste uppgift är att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden. Människor ska kunna gå från utanförskap till arbete. Med en politik inriktad mot att få fler i arbete genom jobbskatteavdraget kan bidragsberoende och ekonomiska klyftor minska.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.