jobbflykt från Jönköpings län
Skriftlig fråga 2004/05:1294 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-22
- Anmäld
- 2005-03-22
- Besvarad
- 2005-03-31
- Svar anmält
- 2005-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1294
av Tobias Krantz (fp) till näringsminister Thomas Östros om jobbflykt från Jönköpings länNästan var femte medlemsföretag inom Svenskt Näringsliv överväger att flytta produktion utomlands under de kommande fem åren. Sammanlagt 500 000 jobb berörs. Det visar en enkät som Temo har gjort för Svenskt Näringsliv och som presenteras i en nyligen utkommen rapport från arbetsgivarorganisationen. Ca 5 000 företag i alla storlekar har tillfrågats (Rekryteringsenkäten 2004/05, mars 2005).
Jönköpings län är ett av de län där företagen är mest benägna att flytta verksamhet utomlands; 28 % av företagen i Jönköpings län funderar, enligt rapporten, i de banorna. Det riskerar att leda till att tusentals jobb försvinner. Det är ett framtidsscenario som förskräcker; omvälvningen är dramatisk och måste mötas av kraftfulla motåtgärder.
Jag vill fråga näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta i syfte att förhindra den hotande dramatiska jobbflykt från Jönköpings län som Svenskt Näringslivs rapport pekar på.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1294 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:1294 om jobbflykt från Jönköpings län
Näringsminister Thomas Östros
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att förhindra en hotande jobbflykt från Jönköpings län som en nyligen utkommen rapport från Svenskt Näringsliv pekar på.
Sedan 1990-talets början har takten i strukturomvandlingen i näringslivet i hela landet varit hög. Strukturomvandling medför att arbetstillfällen försvinner samtidigt som nya arbetstillfällen tillkommer i nya och etablerade företag. Den svenska internationaliseringsgraden, det vill säga direktinvesteringarna som andel av BNP, har ökat kraftigt de senaste 10@15 åren. År 1990 låg direktinvesteringarna på 5,3 % av BNP och 2002 hade de ökat till 46 % av BNP. FN-organet Unctad visar att Sveriges attraktivitet ökade successivt det senaste decenniet. I en rankningslista över de mest attraktiva investeringsländerna har Sverige avancerat från en femtionde plats under slutet av 1980-talet, till en sjunde plats 1999@2001. Unctad visar också att Sverige är det åttonde mest populära landet som intervjuade företag vill investera i de kommande åren.
Vi har i dag en av världens modernaste industrier och vi ligger långt framme inom nya affärsområden. Inte minst i Jönköpings län finns flera stora högteknologiska företag och många företag har en hög exportandel.
Anledningen till att vi klarat av att vara flexibla och ställa om till modern produktion är att vi har ett välfärdssamhälle som satsar på alla medborgares utbildning och utveckling. Vi erbjuder omskolning och vidareutbildning till dem som drabbas av arbetslöshet. Därmed har vi en kunnig och kompetent arbetskraft som snabbt kan ta till sig ny kunskap och teknik. Det är därför internationella bedömare rankar Sverige som ett av de bästa länderna i världen att investera i och att vi ser ett stort inflöde av utländska företag.
Jag vill även i fortsättningen vara med och satsa på utbildning, kompetensutveckling och att erbjuda företag de bästa möjliga förutsättningarna för sin verksamhet i Sverige. I regeringens strategi Innovativa Sverige presenteras inriktningen för det långsiktiga tillväxtarbetet. Kunskapsinnehållet och förnyelsetakten i produkter och processer måste öka för att företagen ska kunna möta sina kunders behov på ett bättre sätt än konkurrenterna. Vi gör stora satsningar på forskning och utveckling. I regeringens forskningspolitiska proposition ökar resurserna för forskning och utveckling med 2,34 miljarder kronor de närmaste fyra åren. Högskolan i Jönköping får ett resurstillskott på 13,6 miljoner kronor åren 2005@2008.
Regeringen bedriver en aktiv politik för att ta till vara tillväxtmöjligheter som finns i hela landet. Ett viktigt instrument för lokal och regional näringslivsutveckling är de regionala tillväxtprogrammen. Låt mig ge några exempel på ett antal ytterligare av regeringens konkreta åtgärder:
- Finansiering/riskkapital . En ny struktur för marknadskompletterande riskvilligt kapital (såddfinansiering och innovationsstöd) innebär att omkring 2 miljarder kronor kommer att kunna användas under den närmaste tioårsperioden för att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet.
- Exportsatsning . Regeringen förstärker handels- och investeringsfrämjandet med närmare 100 miljoner kronor under 2005, med särskild inriktning på små- och medelstora företag.
- Regelförbättring . Ett av flera projekt på området är Handlingsprogrammet för minskad administration för företagen som består av 291 konkreta förenklingsåtgärder som innebär att regler förenklas, administrativa bördor minskar eller myndighetsservicen till företagen förbättras. Kvantitativa mål kommer att sättas upp för minskningen av de administrativa kostnaderna och dessa mål ska ha uppnåtts senast 2010.
- Utökat nationellt entreprenörskapsprogram . Regeringen beslutade nyligen om en treårig nationell satsning för att öka intresset för entreprenörskap bland ungdomar.
- Generationsskiften . I december 2004 avskaffades arvs- och gåvoskatten vilket väsentligt kommer att underlätta generationsskiften i företag. Regeringen har gett Nutek i uppdrag att genomföra ett nationellt program för att underlätta ägarskiften i små företag. Almi i Jönköpings län har genomfört seminarier bland annat tillsammans med näringslivet.
- Strategier för att utveckla Sveriges ledande positioner tas fram för branscherna trä-/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri samt IT/telekom- och bioteknik/läkemedelsbranscherna.
Jag avser att även framöver arbeta för att skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling på lokal, regional och nationell nivå i alla delar av landet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.