Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

jämställdhetsperspektiv vid tillsättningen av offentliga tjänster

Skriftlig fråga 2000/01:784 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-22
Anmäld
2001-03-06
Besvarad
2001-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 februari

Fråga 2000/01:784

 av Margareta Viklund (kd) till statsrådet Mona Sahlin om jämställdhetsperspektiv vid tillsättningen av offentliga tjänster

I tillsynen av jämställdhetslagens efterlevnad anges bl.a. att "jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden utses av regeringen."

När tillsättningen av tjänster inom det offentliga området överklagas enligt 4 § lagen om offentlig anställning brukar regeringen vanligtvis inte motivera sina beslut vid tillsättandet av tjänster. Det framgår därför inte om regeringen tillämpat jämställdhetsaspekten eller ansett att en annan sökande är bättre meriterad än den som fått tjänsten. Det framgår heller inte vilka kriterier som tillämpats vid meritvärderingen.

Detta kan innebära att det i nästa steg är helt omöjligt för Jämställdhetsombudsmannen att med framgång överklaga en tjänstetillsättning, som tidigare överprövats av regeringen exempelvis inom länsstyrelsen, även om en annan sökande till tjänsten är bättre meriterad och mer lämpad än den som förordats. Systemet verkar något föråldrat och bygger på ett internt nätverk. Detta kan inte vara värdigt det land som av många anses som världens mest demokratiska och jämställda land och stämmer inte överens med den bild av jämställdheten i Sverige som regeringen marknadsför som ordförandeland i EU.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att garantera jämställdhetsperspektivet och insynen vid tillsättningen av offentliga tjänster?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:784 besvarad av

den 7 mars

Svar på fråga 2000/01:784 om jämställdhetsperspektiv vid tillsättningen av offentliga tjänster

Statsrådet Britta Lejon

Margareta Viklund har frågat statsrådet Mona Sahlin vilka åtgärder hon avser att vidta för att garantera jämställdhetsperspektivet och insynen vid tillsättningen av offentliga tjänster. Frågan har överlämnats till mig.

Inledningsvis vill jag betona att jag anser det viktigt att jämställdhetsperspektivet genomsyrar den statliga personalpolitiken, i synnerhet i anställningsärenden.

Grundläggande bestämmelser som ska tillämpas vid statliga anställningar finns i regeringsformen (RF), lagen om offentlig anställning (LOA) och anställningsförordningen.

Enligt 11 kap. 9 § andra stycket RF ska vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Med förtjänst avses närmast den vana som har förvärvats genom tidigare anställning eller verksamhet. Med skicklighet avses den sökandes lämplighet för den aktuella anställningen.

Enligt 4 § LOA ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten ska sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

I 4 § anställningsförordningen redovisas de sakliga grunder utöver skickligheten och förtjänsten som myndigheterna ska beakta vid anställning. Det rör sig om sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.

Utöver de nu nämnda bestämmelserna ska myndigheterna vid anställning naturligtvis också beakta jämställdhetslagens bestämmelser om rekrytering och diskriminering.

Enligt bestämmelserna i förvaltningslagen får skälen till ett beslut utelämnas helt eller delvis om beslutet rör bl.a. tjänstetillsättning. Undantaget motiveras med att det ska undanröja den risk för personligt obehag o.d. som ett utsättande av skälen för beslutet skulle föra med sig för sökandena.

Margareta Viklunds fråga avser närmast hanteringen av överklaganden av anställningsbeslut som fattats av en myndighet och som överprövas av regeringen. Trots att regeringen inte är en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening följer man i regeringsärenden de principer som förvaltningslagen ger uttryck för. Ett par av dessa (objektivitets- och kommunikationsprinciperna) har för övrigt en viss motsvarighet i regeringsformens allmänna regler om saklighet och opartiskhet och om hur regeringsärenden ska beredas (1 kap. 9 § och 7 kap. 2 § RF).

Detta innebär att regeringen vanligen inte motiverar sina beslut i överklagandeärenden av det nu aktuella slaget. Om skälen utelämnas är det emellertid inte liktydigt med en ofullständig prövning. När ett överklagande grundas på jämställdhetsskäl beaktar regeringen naturligtvis det vid sin prövning.

Regeringens beslut i ett överklagandeärende av nu aktuellt slag kan inte överklagas. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) kan dock alltid föra talan vid Arbetsdomstolen om han anser att det i ett anställningsärende har förekommit diskriminering enligt jämställdhetslagens bestämmelser.

Handlingar i anställningsärenden, såväl hos en myndighet som i Regeringskansliet när det gäller överklagandeärenden, omfattas av bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet. Det innebär att t.ex. ansökningshandlingar med meritförteckningar, överklagandet och myndighetens yttrande är tillgängliga för envar som önskar ta del av dem.

Mot bakgrund av redovisningen ovan anser jag att det med gällande regler finns tillfredsställande garantier för att bl.a. jämställdhetsaspekten iakttas i anställningsärenden på alla nivåer och att det således inte behöver vidtas några särskilda åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.